Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riddarordnarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222 KORSTÅGENS TIDEHVARF.
flora rader befästningar innanför hvarandra. Äfven
landets naturliga beskaffenhet, läget vid hafvet eller uppe
på branta klippor eller båda tillsammans sporrade
befäst-ningsbyggarnas uppfinningsrikhet. De större borgarna
voro samtidigt starka vapenplatser. Många af ordnarnas
huf-vudfästen rymde 1000, ja, till och med 2000 man och
erbjödo sina invånare bekväma och till och med präktiga
bostäder. Till att åstadkomma dessa byggnader fordrades
oerhörda ansträngningar och storartade penningmedel, och
då infödingarnes dagsverksarbete icke förslog, uppfyllde
ofta pilgrimerna sitt korstågslöfte genom att arbeta på dessa
anläggningar.
Till kroppskrafter och djärfhet voro frankerna, i
synnerhet riddarna, mohammedanerna öfverlägsna. Trots det
heta klimatet behöllo de sin tunga rustning och beväpning,
som i striden gåfvo dem öfvervikten. Sålunda kunde ofta,
särdeles i början helt små hopar ernå rent af otroliga
framgångar, och först med tiden öfvervunno
mohammedanerna sin fruktan för de kristna riddarnas angrepp.
Det låg i sakens natur att många europeiska och
asiatiska folk måste blandas om hvarandra i det heliga landet
under sådana förhållanden, som korstågen erbjödo. Från
alla Europas länder, från Frankrike, Italien, Tyskland,
England, Polen, Ungern, Spanien sammanströmmade pilgrimer
och köpmän. Äfven de nordiska vikingarnas afkomlingar
del-togo i färderna till Palestina. Sålunda anlände norska
konungen Sigurd Jorsalafarer med en hel flotta och hjälpte
till att 1110 eröfra Sidon. I de höga ridderliga klasserna
förblefvo likväl fransmännen och bland städernas invånare
italienarne de öfvervägande befolkningselementen, till hvilka
kommo de infödda syrierna, greker, araber och medlemmar
af andra orientaliska folk.
I enlighet med klimatets fordringar tillägnade sig
frankerna mycket af infödingarnes lefnadssätt. Städerna hade
helt och hållet en österländsk prägel med smala gator,
båg-gångar och basarer. De rikas boningshus prunkade med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
