Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riddarordnarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORSTÅGENS TIDEHVABF.
221
ansenlig jordegendom, hvars odling inbragte rik afkastning.
Ännu större voro de tillgångar, som härrörde från
jordagodsen och besittningarna i Europa och från skänker och
testamenten af mångahanda slag. Äfven krigsbytet
förskaffade ordnarna tidtals ståtliga inkomster. På detta sätt
blefvo ordnarna på samma gång kapitalmakter af första
rangen, hvilka förträffligt förstodo att förskaffa sig ränta
på sina penningar. Sålunda bedrefvo de en i hög grad
vinstgifvande utlåning och sysselsatte sig äfven med handel
samt uppköpte gärna jordegendom. Ordnarna voro oberoende
af de furstliga regeringarna, hade sina egna arméer, sin
egen förvaltning, eget prästerskap och egna flottor. De
hade likaså den ytterst betänkliga rättigheten att få allena
föra krig och ingå fördrag med mohammedanerna.
Såsom en tredje orden kom till dessa, ehuru mycket
senare, tyska ordens riddare, vidare funnos lazaristernas
orden, som sysselsatte sig med vården af spetälska,
hvar-för ordens stormästare alltid borde vara en riddare, som
själf led af spetälska, samt flera spanska riddarordnar,
stiftade till strid mot de otrogna.
Om icke nya skaror af korsfarare stodo det nyskapade
konungariket Jerusalem och dess vasallstater till förfogande,
voro härarne föga talrika. Hufvudstyrkan utgjordes alltid
af riddare, och till stridsmaktens förstärkande, samt till
kunskapartjänst förfogade såväl furstarne som ordnarna
öfver af infödingar rekryterade trupper, som voro på
arabiskt sätt beväpnade lätta ryttare och fotsoldater under sin
egen anförare. Bland dessa trupper funnos också många
mohammedaner.
Ofta ryckte blott små skaror ut, ty, liksom under hela
medeltiden, var krigets hufvudsyfte att hastigt rafsa ihop så
mycket byte som möjligt. Till stöd för krigsförningen
tjänade de talrika fästningarna och borgarna, hvilka
öfver-allt voro hela krigsväsendets pelare. Såväl bysantiner och
araber som västerländingar lärde sig nya sätt att skydda
murarna mot maskiner och att mot deras
undergräfvan-de både fördela tornen inom murarna och anlägga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
