Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Judarnes ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
JüDARNES STÄLLNING.
de ingen större rättssäkerhet, och då rätten att skydda
judar-ne af senare tyska kejsare afträddes till länsherrarne och
städerna, betydde detta endast en öfverlåtelse af rätten
att utsuga och plundra dem.
Den allmänna ekonomiska uppblomstringen endast
försämrade judarnes ställning, emedan den framkallade
affärs-täflan med dem. Förut hade judarne hufvudsakligen
bedrif-vit köpenskap, nu trängdes de ut ur denna handtering
liksom äfven ur landtbruk och yrken. Köpmansgillena och
handtverksskråna upptogo inga judar i sig, och sålunda
återstod för dessa endast att låta sina penningar arbeta.
Det kyrkliga förbudet mot räntas tagande gällde endast
de kristna och gjorde de judiska låneaffärerna rent af
nödvändiga, emedan penninglån icke kunde undvaras. Sålunda
"tvingades judarne af själfva förhållandena till ocker.
Endast mellanhandeln och schackrandet återstod för dem, redan
af den orsaken, att som de lånade ut sina medel mot pant,
måste de, då panterna icke igenlöstes, söka försälja dem för
att återfå sina penningar. Den ränta, som de fingo taga,
var oerhördt hög, från tio procent till tjugu gånger så
mycket och somligstädes ändå högre. För dem, som icke
hade kredit hos banker och bankirer, voro judarne
emellertid oumbärliga, ty utan lån kunde de många världsliga
herrarne, stora och små, under medeltiden icke reda sig.
Genom sina afgifter och de understöd de verkligen gåfvo
det ekonomiska lifvet, voro de sina skyddsherrar till stor
nytta. De voro verkligen, såsom man plägar säga,
“hönorna, som värpte de gyllene äggen“. För öfrigt fanns ett
enkelt medel att krama ur dem, i det man fråntog dem
deras pantförskrifningar och penningar och lät dem behålla
endast så mycket, att de åter kunde börja sin
utlånings-och ockrareverksamhet. Att de äfven användes såsom
skat-teförpaktare och indrifvare gjorde dem ändå mera hatade af
mängden.
Lagar, som på allt sätt skymfade och förnedrade
judarne, funnos i mängd. De inspärrades i städerna i
särskilda trånga och smutsiga kvarter, s. k. getton, där de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
