Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
KONSTEN.
då målaren Gimabues madonna i triumf bars genom
stadens gator, såsom renässanskonstens vagga. Domkyrkan,
som började byggas 1296, kröntes 1426 af den stora
arkitekten. Bruneleschi med sin djärft hvälfda kupol, och
samma man gaf i Palazzo Pitti ett mönster för världsliga
praktbyggnader, vid hvars sida Benedetto da Majano värdigt
ställde Palazzo Strozzi. Bronsgjutningen, som redan förut
fanns, firade nu sina praktfullaste triumfer i Lorenzo
Ghi-bertis portar till baptisterian eller dopkapellet, om hvilka
Michel Angelo sade, att de voro värdiga vara portar till
himmelriket.
Den stora bildhuggaren Donatello förenade grundligt
naturstudium med plastisk fantasi och dramatisk kraft åt
de bildstoder han skapade i marmor och brons. Luca della
Robbia modellerade och brände sina älskliga, glaserade
reliefer i lera.
Inom målarekonsten framträdde Giotto (död 1337) och
vann i de scener, fulla af dramatiskt lif, hvilka han
framställde, bland annat i sina berömda fresker, världsrykte.
Fra Angelico da Fiesole målade sina barnsligt oskuldsfulla
och andaktsfullt innerliga bilder, Filippo Lippi förenade
gladt lynne och munter lefnadslust med fin känsla, hans
poetiskt djupare anlagda lärjunge Boticelli älskade mystiska
och allegoriska skildringar. Den outtröttlige Ghirlandajo
återgaf i sina taflor den festliga glansen hos Lorenzo de
Medicis njutningslystna- och snillrika tid, och nu blef det
också vanligt att infoga talrika proträtt i madonnans och
helgonens omgifning; ett djupare uttryck förlänade den milda
Fra Bartolomeo sina andaktsbilder. Den på många olika
håll sysselsatte Luca Signorelli behärskade mästerligt den
nakna kroppens former.
Andra hof och städer, såsom Mantua, Ferrara, Urbino,
Bologna, Padua, Venezia m. fl. omhuldade likaledes
konsten, men Rom blef likväl hufvudsätet för den
egentliga renässansens konst och litteratur. Vid Julius II :s och
Leo X:s namn, knyta sig sålunda tidens största målare,
bildhuggare och arkitekter. Under dessa påfvar lefde och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
