Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konsten - Universiteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTEN.
255
arbetade nämligen Rafael Sanzio, som prydde Vatikanens
väggar och gallerier med sina härliga målningar och åt
sina madonnor förlänadet det innerligaste och högsta
behag och en öfver jordisk skönhet, den väldiga Michel Angelo,
som i Sixtinska kapellets tak målade världsskapelsen,
sibyllorna och profeterna och på dess vägg yttersta domen
och gaf sina djupa och dystra tankar form och uttryck i
marmorbilderna på Medicéernas grafvar och såsom arkitekt
vid den af Bramante planlagda och påbörjade Peterskyrkan
lät dennas väldiga kupol höja sig öfver högaltaret med
aposteln Petrus’ föregifna graf.
Alla den italienska renässansens konstnärer voro
mångsidiga män; ingen har likväl öfverträffat den berömda
Lionardo da Vinci, en verklig idealmänniska, rikt utrustad
i lekamligt hänseende, med ändå rikare andliga gåfvor,
byggmästare, bildhuggare, bronsgjutare, målare, musiker
och skald, men därjämte äfven fysiker, optiker, astronom,
teknisk ingenjör, såsom iakttagare af naturen långt
framför sina samtida, hvilka icke förstodo honom. Ensam i sitt
slag, ett universalsnille af första ordningen, åtnjöt han sin
tids stores, en Cesar Borgias, en Sforzas, en Estes ynnest,
till dess att han 1619 dog vid Frans I:s franska hof.
Renässansens konst och den antika litteraturens
studium, den s. k. humanismen, räckte i Italien två
århundraden, till dess att de med Roms stormning och plundring
den 6 maj 1527, erforo ett mördande slag. Dessförinnan
hade emellertid såväl konsten som antikstudierna utvandrat
och gjort sig hemmastadda norr om Alperna, i
Frankrike, England och framför allt Tyskland. Ur humanismen
skulle härstädes den stora vändpunkt i de europeiska
folkens lif framgå, som fått namn af reformationen.
Universiteten. Redan under fjortonde och femtonde
århundradet hade Tyskland fått flera universitet, i Prag, i
Wien 1365, Heidelberg 1386, Leipzig 1409, Rostock 1419,
och slutligen Wittenberg 1502. Dessa högskolor inrättade
sig efter utländska mönster och voro i början väsentligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
