Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Böndernas ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
BÖNDERNAS STÄLLNING.
gånger sitt förra belopp. Af städernas utveckling sökte
furstarne endast draga personlig nytta genom bedräglig
myntpolitik och egoistiska åtgärder för att till sin förmån
besvära samfärdseln med tullar och vägafgifter, men af
några allmänna för deras stater verkligt gagnande sociala
synpunkter voro de icke mäktiga. De kunde endast, såsom
Luther sade, “skinna och skaf va, sätta en ränta öfver den
andra, där släppa in en björn, här en varg och därtill
icke låta någon hos dem finna rätt, tro eller sanning, utan
handla så, att detta vore för mycket till och med för
röf-vare och skälmar". Mot allt detta var riket maktlöst; icke
ens så mycket ernåddes, att åkerbrukaren och vinodlaren
skulle lämnas i fred af rofriddarne under sitt arbete på
åker och äng, hvilket kurfurstarne fordrade 1502.
Trots sin förnedring var bonden likväl icke så blind
och döf, att han icke såg och hörde hvad som tilldrog sig
i världen omkring honom. Något af lekmannavärldens
själf-känsla, af känslan för arbetsheder hade också uppstått hos
honom. Därtill kommo också andra omständigheter. Hela
medeltiden bar på kommunistisk-sociala tankar, medeltidens
kyrka hade alltid närt det kommunistiska idealet på
grundvalen af Nya Testamentets åskådningssätt, och detta
predikades också af franciskanerna och andra tiggarmunkar,
som blefvo den fattiga befolkningens favoriter. Från
Böh-men inträngde äfven från hussitkrigens tid
kyrkligt-kätter-ska läror, och om dessa också icke omfattades af bönderna,
så hörde dessa gärna hvad hussiterna hade att säga om
präster och adel och hvad de predikade om människans
naturliga rätt. Äfven de hemliga sekternas, vederdöparnes,
predikanter drogo omkring och förkunnade sitt
kommunistiska evangelium om alla människors jämnlikhet och att det
strede mot den gudomliga viljan, att den ena människan
skulle vara den andras egendom.
Förut hade dylika tankar icke kommit till böndernas
medvetande, men nu öppnades deras sinnen för dem af
be-hofvet, och de nya idéerna funno förkunnare ur böndernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
