Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Venezia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VENEZIA.
293
jer i tillfälle att utan olägenhet med betydliga summor
understödja dess utöfvare. Staten gick själf i spetsen med sitt
lysande föredöme. Utifrån kommo många konstnärer, som
bildade skolor, och hvarje talang hedrades och kunde fritt
utveckla sig. Öfverallt tjusas än i dag främlingen, som
besöker den härliga lagunstaden och de städer, hvilka
tillhörde dess område, af de rika och bekväma palatsen från
stadens blomstringstid, och hand i hand med arkitekturen
gick målare- och bildhuggarkonsten.
I Venezia lefde och målade sålunda Tiziano Vecellio,
som på duken återgaf hela den strålande färgprakt och rika
lifsglädje, som omgåfvo honom i lagunstaden. Död af pesten
1576 vid den höga åldern af nittionio år förlänade han sina
bilder, hvad de än må föreställa, den underbara, rena
klarhet, som förlänas af en i skönhet tillfredsställd, harmonisk
tillvaro. Med färgens rikedom förenade han en kraftig och
sund uppfattning af lifvet och naturen, och såsom
porträttmålare gaf han en ädel prägel åt de framställda
personligheterna.
Samma anda fyllde de med Tizian samtidigt i Venezia
lefvande konstnärer, hvilka hyllade färgens glans i
åter-gifvandet af människokroppen och dräkterna. Jacopo Palma
il Vecchio framställde på ett älskvärdt sätt kvinnlig
skönhet; Paris Bordone utmärkte sig på det skönas alla
områden; Paolo Veronese var den oöfverträffade mästaren i
dekorativ anordning i sina färgprunkande målningar, af
hvilka “Gästabuden" skildra tidens rikedom och yppighet;
Jacopo Robusti, kallad Tintoretto, betecknade såsom sitt
ideal Tizians färg och Michel Angelos teckning, men gick
på samma gång till lidelsefull öfverdrift.
Samtiden uppskattade också till fullo det sagolika
behaget hos “Adrias drottning", där Öster- och Västerlandets
folk möttes. Venezia var i själfva verket denna tids Paris,
dit resande strömmade från alla europeiska länder och
kunde vara säkra på att få alla sina önskningar uppfyllda.
Fester följde på fester, och ingenstädes voro de så
glänsande som här, ty såväl själfva staden som dess rika
invåna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
