Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reaktionstidehvarfvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
RKAKT^ONSi’IDEHVÅRFVEl,.
kyrkomötet i Trient formulerades särskilda bestämmelser
angående de i kyrkorna tillåtna bilderna.
Med ens kunde likväl icke renässansens mäktiga
uppsving tillintetgöras. Nedgången räckte länge, och först i
17 :e och 18 :e århundradena framträdde de nya olyckliga
förhållandena i sina sista konsekvenser. Det af den nya
andan besjälade påfvedömet gjorde likväl genast hvad det
kunde för att påskynda renässansens och humanismens
dödskamp i Italien, då det den 17 februari 1600 lät bränna
renässanstidens största filosof, Giordano Bruno, som född
1548 varit dominikanmunk, men lämnat sin orden och
besökt Genève, England, Paris och flera tyska städer samt
slutligen slagit sig ned i Venezia, där han fängslades af
inkvisitionen och utlämnades åt Rom. På Campofiore, där
hans bål tändes, reser sig numer hans bildstod, en senare
tiders gärd af tacksamhet och upprättelse åt de modärna
vetenskapernas profet.
Kyrkan förföljde emellertid icke blott filosofer, hvilka
hyllade åsikter, som icke öfverensstämde med hennes; hon
förgrep sig äfven på den positiva forskningens hjältar. Den
man, som blef den experimentella naturforskningens skapare,
den store pisanaren Galileo Galilei, född 1564, drogs
nämligen 1616 inför inkvisitionen i Rom och tvangs slutligen
1633 att afsvärja Kopernikus’ lära, att solen är den
centralkropp, kring hvilken planeterna och bland dem jorden i
vårt system röra sig, i motsats till den äldre läran om
jorden såsom den orörliga medelpunkt, kring hvilken
stjär-nehvalfvet svänger. Om Galilei därvid undergick tortyr, är en
ännu oafgjord fråga, ehuru åtskilligt talar för att så skedde.
Han afled 1642 i närheten af Firenze. Såsom matematiker
och fysiker skapade han läran om pendeln, uppdagade
lagarna för kroppars fall och tröghet, för rörelserna och
mekaniken. Han förfärdigade själf ett teleskop, hvarmed han
upptäckte Jupiters drabanter och solfläckarna och befäste
genom sina forskningar ytterligare den kopernikanska
läran. I vetenskapen erkände Galilei ingen auktoritet, utan
lät endast egen insikt, grundad på iakttagelser och experi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
