Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas utforskande - Försöken att finna en nordvästlig genomfart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
AMERIKAS UTFORSKANDE.
väster om denna flod af feber. Ett annat djärft tåg
afslöja-de samtidigt Nordamerikas sydvästra del, de nuvarande
staterna Arizona och Nya Mexiko. Rykten om stora städer i
de nordliga bergstrakterna hade nått till det af Guzman och
Cortez eröfrade Sinaloa i nedre Kalifornien. För att
uppsöka dessa städer, drog 1540 Coronado ut till lands öfver
Sonora och Rio Gila och uppnådde verkligen Cibola, men
såg sig besviken, då han fann, att denna ort räknade knappt
200 krigare. Från Cibola upptäckte likväl Garcia Lopez
de Gardenas floden Colorados storartade klyfta, s. k. canon,
och andra expeditioner framträngde i södra Nordamerika
till Rio Grande del Norte, Rio Pecos och Rio Arkansas
samt måhända till Platte River, liksom äfven upptäckterna
på västkusten fortgingo till 1543, då ett stillestånd inträdde.
Sedan engelsmannen Francis Drake 1578 sett en del af
kusten och San Franciscos vik och hamn anträffats 1595,
afslutades med år 1603 upptäckternas på västkusten period,
och samtidigt försvunno spanjorerna ur de upptäckande
sjöfarande nationernas rad. I deras ställe kommo
engelsmännen.
Försöken att finna en nordvästlig genomfart. Med
Columbus och Magalhaes ha sträfvandena att finna en
västlig sjöväg till östra Asien och Indien icke upphört. Kort
efter Magalhaes afgick en italienare från Firenze vid namn
Giovanni di Verazzano 1523 med fyra skepp under fransk
flagg från Dieppe för att öppna väg till Kina, men kom
med blott ett enda skepp till kusten af Nordamerika, där
han upptäckte Hudsonfloden. Ett nytt försök gjordes 1525
af portugisen Esteban Gomez, som noga lärde känna
Nordamerikas kust och öfver denna upptog så goda kartor, att
landet länge kallades Tierra de Gomez. Af större
betydelse blefve emellertid de färder, hvilka från S:tMalo i
Frankrike anträddes af Jacques Cartier, emedan dessa färder
läde grunden till den under lång tid franska kolonien
Kanada. Han besökte 1534 S:t Lorenzviken och for 1535
uppför floden S:t Lorenz, öfvervintrade vid Montreal och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
