Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försöken att finna en nordvästlig genomfart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSÖKEN ATT FINNA EN NORDVÄSTLIG GENOMFART. 327
grundade 1541 i närheten af Quebec den första franska
kolonien i Nordamerika.
Större fart togo emellertid upptäckterna på Nordamerikas
kuster, sedan engelsmännen börjat deltaga i försöken att
finna en kort sjöväg till Asien. Ar 1576 kom sålunda
Martin Frobisher till Labrador i närheten’ af Hudsonsundet,
fann ön Resolution och Frobisher-bai, som han upptäckte
på sina senare resor 1577, och 1578 Hudsonsundet.
Ar 1585 fann John Davis det efter honom uppkallade
sundet och framträngde på sin tredje resa i Baffins
bai till öfver 72° nordl. bredd. Ar 1609 begaf sig Henry
Hudson på uppdrag af det nederländska ostindiska
sällskapet till New Foundland och undersökte bland annat
Hudsonfloden. Under en ny resa året därpå inlopp han i
Hudsons bai, men på återvägen hem gjorde hans manskap
myteri, satte honom i en båt och lämnade honom att förgås,
medan fartyget återvände till England. Här utsändes en
expedition till Hudsons återfinnande, och denna expedition
fann 1612, att Hudsons bai spärrades af land i väster,
hvilket 1614 till fullo bekräftades af Bylot och Baffin. Dessa
lyckades på sin andra resa 1616 genom Baffin-bai uppnå
den höga nordgraden 77’ 30’ och funno inloppet till
Smith-sundet. De upptäckte också det verkliga inloppet till
nordvästpassagen i Lancastersundet, men här uppgaf Baffin
hoppet och återvände till England. Här uttalade han sig mot
all fortsättning af dessa spaningar, och eftervärlden har
gifvit honom rätt så till vida som ingen brukbar
genomfart finnes. Man afstod också för lång tid från alla vidare
försök i denna riktning, och mellan 1648 och 1768 inträdde
en lång paus i upptäckternas historia, ehuru engelska
parlamentet utsatt ett-pris af 20000 pund sterling för
genomfartens upptäckande.
År 1778 gjorde en af de största upptäcktsresande, som
någonsin lefvat, engelsmannen James Cook, sin tredje resa,
på hvilken han från Stilla hafvet mellan 45° och 56° nordl.
bredd sökte en genomfart. Han kom först till Nordamerikas
västkust, som han följde upp till Vaucouverön, och började
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
