Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forskningsfärder i Amerikas inre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
FORSKNINGSFÄRDER T AMERIKAS INRE.
På några egentliga forskningsfärder var icke heller under
denna tid att tänka.
Med 19 :e århundradets ingång skulle emellertid en
vändning till det bättre inträda. Den 5 juni 1799
inskeppade sig nämligen två unga män i Corunas hamn för att
segla till Sydamerika, där de den IG juli landstego i
Cumana i Venezuela. Dessa män voro tysken Alexander
von Humboldt, en af alla tiders största naturforskare och
mångsidigaste snillen, född i Berlin den 14 september 1769,
död därsammastädes den 6 maj 1859, och den franske
botanisten Bonpland. Först uppehöll sig Humboldt i
Venezuela och stannade någon tid i Caracas, hvarpå han
genom llanos eller grässlätterna i landet drog till Orinoco, som
han befor ända till Casiquiares afgrening. Därpå vände han
sig till Rio Negro och återvände år 1800 till Cumana, där han
inskeppade sig till Kuba, hvilken ö han studerade under flera
månader, till dess han 1801 begaf sig till Cartagena i Colombia.
Uppför Magdalenafloden reste han till Bogota och
studerade därefter vulkanerna i det nuvarande Ecuador. Ar 1802
reste Humboldt till Quito i Peru och 1803 till Mexiko, där
han fortsatte sina undersökningar, hvarpå han i augusti
1804 öfver Habana och Philadelphia återvände till
Bordeaux.
Efter Humboldts föredöme besöktes under hela 19 :e
århundradet Sydamerika af en hel mängd forskare, bland
hvilka såsom några af de förnämsta må nämnas prins
Max af Wied 1815—1817, Spix och Martius 1817—1820,
D’Orbigny 1826—1833, Pöppig 1826—1832, von Tschudi
1838—1842 och 1857—1859, Castelnau 1843—1847 och
Charles Darwin 1833. Bland öfriga resande märkas bröderna
Robert och Richard Schomburgh 1835—1838 och 1840—1844
och Hermann Burmeister. Af senare naturforskare
förtjäna Reiss, Stübel, Ehrenreich, och von der Steinen
nämnas. I mellersta Amerika ha Squier 1848—51, M. Wagner
och Scherzer 1853—1854 och svensken Karl Bovallius
1881—1883 varit verksamma. Allra senast har en svensk
expedition under docenten Nordenskjöld bedrifvit omfattande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
