Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forskningsfärder i Amerikas inre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORSKNINGSFÄRDER I AMERIKAS INRE.
333
forskningar i västra delen af Argentina i Gran Chaco vid
foton af Anderna, och en svensk expedition befinner sig för
närvarande i Patagonien. I Mexiko ha norrmannen
Lum-holtz och svensken Hartmann gjort viktiga resor,
liksom äfven doc. Nordenskjöld i Arizona och Nya Mexiko
haft tillfälle att studera de därstädes boende indianerna, de
s. k. cliff-builders.
I Nordamerika ha Förenta staterna oafbrutet arbetat
på att lära känna den stora unionens natur och
utvecklingsmöjligheter. Före midten af 19 :e århundradet
uträttades dock icke mycket, och den kännedom man hade
om landet har man att tacka hufvudsakligcn pälsjägare och
de katolska missionärerna. Större framsteg gjordes sedan
hela det franska området Louisiana, således
Mississippi-dalen till S:t Louis, af Napoleon I försålts till Förenta
staterna och staterna börjat utbreda sig väster om
Aleg-hanybergen. Efter ett krig med Mexiko af år 1848
inför-lifvades med Unionen äfven de förut till Mexiko hörande
staterna Texas, Nya Mexiko, och Kalifornien.
Bland de äldre resande, som bidragit att rikta vår
kännedom om Nordamerika, märkes målaren Catlin, som från
1830—1840 studerade indianstammarne. Allt ifrån 1825
undanträngdes dessa systematiskt från östra sidan af
Mississippi, dels på fredlig väg, dels genom blodiga krig, i den
mån utvandrareströmmen utgöt sig allt längre väster ut
och nya områden och stater tillkommo. Äfven från Stilla
hafvets stränder utgick kolonisationen, i det att vid
Co-lumbias mynning 1811 för pälshandelssyften orten Astoria,
efter den tyska finansmannen Astor i New York, anlades.
Från 1826 började amerikanska pälsjägare intränga i
Kalifornien, där dessförinnan endast den katolska kyrkan
upprättat sina missioner. En sådan mission var ursprungligen
San Francisco, som 1846 endast var en by med 200
invånare. Sedan man 1848 funnit guld, strömmade
emellertid en flod af lycksökare af alla nationer till den kaliforniska
öknen, och redan 1550 upptogs Kalifornien såsom stat i
unionen. Äfven religiöst svärmeri och sektväsen ha i sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
