Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sällsynta metaller - De ädla stenarna - Diamanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ÄDLA STENARNA.
411
de genomtränga ben, jord, metaller, ja, centimetertjockt
bly, svärta fotografiska plåtar, ja, till och med göra luften
elektrisk.
De ädla stenarna,
hvilka i synnerhet i don orientaliska forntiden spelade en
utomordentlig roll, utan att fördenskull äfven i vå. a dagar
ha mistat sitt värde och sin betydelse, bestå i de flesta fall af
allmänt utbredda, helt vanliga ämnen, såsom lerjord, kiseljord,
magnesia, kalk, kol o. s. v., och ha för sin färg att tacka
mestadels blott obetydliga inblandningar af koppar-, järn-,
krom- och nickelföreningar. För sina dyrbara egenskaper ha
de endast alt tacka den form, i hvilken deras råämnen
anträffas. Man skiljer mellan äkta och halfäkta stenar, af hvilka
de senare endast i mindre grad visa de äkta ädla stenarnas
särskilda kännetecken, utan att man kan genomföra en
skarp skillnad mellan båda slagen.
Diamanten, som är den hårdaste af alla kroppar, är
kristalliseradt kol med utomordentlig glans och stark
ljus-brytningsförmåga. Under tidernas lopp har dess fyndorter
växlat. Ursprungligen funnos diamanter i Indien, ’hvars
furstar drefvo en slösande lyx med dessa stenar, därnäst
kom turen till Brasilien och slutligen till södra Afrika. I
Brasilien, hvars diamanter 1730 först blefvo bekanta i
Europa, anträffas do i ett bestämdt lager af flodernas
grus-afsättningar och dessutom i vittrade stenarter i synnerhet i
Serra da Sincora och Serra Assurua i staten Bahia
äfven-som i provinserna Minas Geraes, Matto Grosso o. s. v.
Sydafrikanska diamanter äro bekanta sedan 1867. Först
sökte man dem i Vaalflodens rullstenslager, men anträffade
dem därefter äfven i anstående stenarter vid Dutoitspan,
Pniel, Klipdrift och Bultfontein, öfvervägande i en
egendomlig serpentinartad sten, s. k. blue ground. Nu
uppstod också hastigt diamantstaden Kimberley, som för
när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
