Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diamanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
DIAMANTER.
varande räknar 30,000 inv. Här brytas diamanterna på ett
fullt bergsmannamässigt sätt i anläggningar med schakt
och stollar och befordringsmaskiner. Enskilda schakt äro
ända till 300 m. djupa. Kimberley är sannolikt världens
rikaste diamantgrufva.
Utförseln af diamanter från Sydafrika började år 1870
och har sedan dess oupphörligt stigit, till dess att den år
1895 nådde sitt högsta värde med 86,8 mill. kr., hvarpå
den åter sjönk något och utg-jorde 1900, under boerkrigets
inflytande i rundt tal 63 mill. kr. På senare tiden har
genomsnittspriset stigit ansenligt. Mellan 1888—89 kostade
karaten 19 shillings 8 3/4 pence, 1900 däremot 35 shillings
lO^ pence. Försäljningspriset motsvaras endast af
obetydliga växlingar i produktionskostnaden. En oförhindrad
utförsel af diamanter och ett bortslösande af stenarna till
underpris förebyggas därigenom, att marknaden regleras
på sådant sätt, att icke flera diamanter utföras än som
marknaden kan upptaga till motsvarande pris, och att å
andra sidan stränga lagar tygla handeln med diamanter,
som förvärfvats på olofligt sätt, frånsedt stöld. Råa
diamanter få köpas endast af bemyndigade diamanthandlare. I
grufvorna arbeta omkring 12,000 arbetare; årsproduktionen
uppgår till omkring 3 mill. karat, och hela Sydamerikas
sammanlagda produktion sannolikt till mer än 60 mill.
karat eller öfver 12,000 kg. diamanter. På en kubikmeter
uppfordradt berg träffas i medeltal 4 karat diamanter, och
råa diamanter ha ett medelpris af 19 kronor pr karat.
För att gifva diamanten dess riktiga värde slipas
densamma på roterande skifvor med diamantstoft, en konst som
upptäcktes 1456 af L. von Berquen, och allt efter sin olika
slipning får diamanten namn af briljant, rosensten eller
taffelsten. Dess värde beror på färgen, renheten och vikten,
men äfven dess “eld“. Ju mera eld den visar vid vanligt
ljussken, desto dyrbarare är den. För öfrigt undergår
ädel-stenarnes handelsvärde stora växlingar, som äfven bero af
smakriktningarna. De förnämsta diamantsliperierna finnas
i Amsterdam, Antwerpen och Hanau; bedrägerier i diamant-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
