Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diamanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414
DIAMANTEK.
kad slipning, men är af renaste vatten och förvärfvades af
kejsarinnan Katarina II år 1772 för 450,000 silfverrubel
och ett ryskt adelsbref af en armenisk köpman, som köpt
den efter mordet på Nadir schah. Såsom den fullkomligaste
och skönaste af alla briljanter anses Regenten, som väger
136,75 karat, funnen i Golconda, då den vägde 410 karat;
den har en gång prydt Napoleon I:s värjknapp och
tillhört de franska kronjuvelerna.
Så högt diamanten än värderas, så har den likväl på
senaste tiden börjat stå tillbaka för tvänne andra ädelstenar,
nämligen smaragder och rubiner, af hvilka den förra blir
allt sällsyntare och fördenskull hastigt stiger i pris. En
16-karats smaragd har sålunda i London nyligen betalats
med 14,000 kr., medan en briljant af samma storlek
betingar allra högst 8,500 kr. Af rubinerna anses den
ljusare orientaliska för mera värdefull än den mörkrödare, som
finnes i Siam. Likaså är den ljusblå safiren från Ceylon
mycket dyrbarare än den djupblå stenen från Indien. En
af de egendomligaste, praktfullaste och sällsyntaste
ste-narne är alexandriten, som i dagsljuset visar en mörkgrön
färg, men vid aftonbelysning glöder af röd eld. Den
billigaste af alla ädelstenar är för närvarande opalen.
Till sin kemiska sammansättning äro dessa dyrbara
stenar likväl enkla nog. Hufvudbeståndsdelen i dem alla är
sålunda den under namn af korund bekanta vattenfria
lerjorden eller aluminiumoxiden, som i hårdhet öfverträffas
endast af diamanten och fördenskull användes till slipning
af andra föremål samt icke angripes af syror. Denna
förening är färglös, men uppblandas den med andra föreningar,
blir den af olika färg och blir då ädel korund. Är den
blå, kallas den safir, röd åter rubin, gul topas, grön
smaragd, violett orientalisk ametyst, som framför den vanliga
halfäkta sten, hvilken också fått namn af ametyst, utmärker
sig för sin glans och sitt fina, rika färgspel.
Rubiner och safirer kunna äfven framställas med konst
genom att smälta aluminiumfluorid med borsyra eller
genom att smälta kalihaltig lerjord med fluorkalcium under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
