Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diamanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIAMANTER,
413
handeln äro jämförelsevis lätta att upptäcka, enär falska
diamanter stå betydligt efter de äkta i hårdhet, glans och
färgspel. Kvarts och bergkristaller användas ofta till att
tillverka falska diamanter, s. k. similibriljanter.
Diamanter ha erhållit stor teknisk användning:
glasmästaren skär glaset med diamant, i litografien användes
diamant till gradering, och koppar- och stålstickare
använda likaledes diamanter till att uppdraga de fina luftlinjerna
på sina plåtar. Hål borras i hårda stcnarter äfvensom i
porslin med diamant, och diamanter användas också vid
djupborrningar. Så kallade svarta diamanter utmärka ^lg
för större hårdhet än de andra och användas fördenskull
till besats på djupborrmejslar.
I syrefria gaser kan diamanten uthärda mycket höga
temperaturer, men förvandlas slutligen till grafit. Vid
luftens tillträde förbrinner den som vanligt kol till kolsyra.
Många diamanter innehålla främmande ämnen såsom grafit,
titanjärn, järnglans och andra järnmalmer.
Med konst har det lyckats Nobelpristagaren i kemi,
fransmannen Henri Moissan att framställa diamanter genom
att i den elektriska ugnen glödga kolmättadt järn vid en
värmegrad af 2—3,000° , hvarpå järnet hastigt afkyldes vid
mycket högt atmosfäriskt tryck.
Flera diamanter ha erhållit världsrykte på grund af
sin storlek och dyrbarhet. Den största, Excelsior, väger
971,75 karat, är blåhvit och anträffades 1893 i Sydamerika.
Rajan af Borneo äger en diamant, som väger 367 karat
och 1740 anträffades på ön. Nizam från Golconda väger
340 karat, Stora Mogul 280, men skall före slipningen ha
vägt 780 karat. Den mest berömda af alla diamanter är
Kohinor, d. v. s. “ljusberget", som skall ha vägt ända till
793 karat, men klöfs till följd af oskickligheten hos en
venetiansk diamantslipare och kom att väga endast 280
karat; den befinner sig bland de engelska kronjuvelerna och
väger numera efter förnyade omslipningar till briljantform
endast lOG1/^ karat. Orlov, som sitter i spetsen på ryska
tsarens spira, väger 193 karat, är sned till följd af
misslyc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
