Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salterna. Saltet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
SALT.
gångar och vidsträckta hallar af delvis arkitektonisk
verkan. Det flytande saltet eller saltlaken pumpas upp ur
jorden, hvarpå största delen af vattnet får afdunsta i luften
på af riskvistar bestående graderverk, s. k. saliner, hvarvid
den s. k. törnstenen af svafvelsyrad eller kolsyrad kalk
af-sätter sig. Den starkt mättade saltlösningen inkokas öfver
elden, hvarvid kolsaltot af skiljes i fullkomliga kristaller.
Mättad är lösningen, då den i kallt tillstånd innehåller 26,
i varmt 28,5 % salt.
Beredning af hafssalt, som är af stor betydelse för
medelhafsländerna och några andra områden, sker
därigenom att hafsvattnet ledes in i dammar, s. k. hafssaliner
eller saltgårdar. Genom en slussinrättning regleras vattnets
inflöde från hafvet i hufvudbassängen, från hvilken vattnet
långsamt får flyta genom flera dammar för att därpå under
afdunstning komma in i en cistern, från hvilken den
alltmera mättade lösningen pumpas in i själfva
afdunstnings-bäckenet, där hufvudsakligen gips och glaubersalt afsätta
sig. Slutligen pumpas den mättade saltlösningen in i
kri-stallisationsbäckenet, från hvilket det utkristalliserade saltet
upptages och sammanskyfflas i stora fyrkantiga eller runda
högar. Dessa täckas med halm och få stå en tid i det fria,
på det att moderluten skall kunna afskiljas och afrinna.
Ur hafsvatten erhålles salt i Bulgarien, Montenegro, på
Kreta i Grekland, i Portugal och i Arabien, på Ceylon, Java, i
Kinas, Kochinkinas och Siams kustområden, i Japan, på
Liuhiuöarna, i Marocko, västra Afrika, Guinea, Togo, på
Kap Verdeöarna, Kanarieöarna, i Mexiko, Venezuela,
Brasilien och Australien.
En noggrann statistik öfver saltproduktionen kan icke
uppställas. Produktionen öfver hela jorden uppskattades
likväl för 1883 till 6,58 millioner ton till ett värde af 360
mill. kr. Enligt en annan beräkning producerades 1890
öfver hela jorden 13,24 mill. ton och förbrukningen per person
till 8,9 kg. Störst var förbrukningen i Storbritannien med
43,7 kg. per person, hvilket förklaras af saltets
användning i industrien, till inläggning af konserver o. s. v. Af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
