- Project Runeberg -  Kulturens historia : den mänskliga odlingens utveckling från äldsta tider intill våra dagar / 2. Människan och kulturen /
421

(1918) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salterna. Saltet - Kalisalter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KALISALTER.

421

europeiska länder saknas salt i Nederländerna, Danmark,
Norge och Sverige, till hvilka länder denna
nödvändighetsartikel måste införas; till eget behof räcker saltproduktionen i
Storbritannien, Spanien, Portugal, Tyskland, Italien,
Frankrike och Grekland; delvis räcker den inhemska produktionen
till att täcka behofvet i Belgien, Kina, Japan, Förenta
staterna m. fl. länder.

Kalisalter spela i Tyskland en utomordentligt stor roll.
Ar 1900 brötos nämligen 3,05 mill. ton, till ett värde af
nära 36 mill. kr. Dessa salter äro också ett glänsande
exempel, på hvilket värde underjordiska rikedomar på kort
tid kunna förvärfva. På 1840-talet öfvergaf man det dittills
brukliga sättet att vinna salt ur saltkällor och genom
ur-lakning af underjordiska saltflötscr och öfvergick till
brytning af stensalt ur dc fasta saltbankarna i
Magdeburg-Halberstadt-bäckenet. Härvid måste man emellertid arbeta
sig genom ett lager orena kalisalter, som hvilade på det
stora saltlager, till hvilket man ville komma. Det orena
kalisaltlagret betraktades därvid som ett besvärligt hinder,
b vars afröjande endast fördyrade saltbrytningen. Icke förr
än 1860 insåg man kalisalternas värde. Kemiens framsteg
och landthushållningens förkofran på vetenskapliga
grunder verkade samtidigt till att stegra värdet på en produkt,
hvilken såsom gödningsmedel och kemiskt råämne snart
skulle bli af omätlig betydelse. År 1861 öppnades vid
Stassfurt den första fabrik, som bearbetade kalisalterna på
klorkali och gödningssalter, och med ett slag steg värdet
hos “afröjningssalterna“ långt öfver stensaltets, hvars
brytande de förstnämnda så länge försvårat. Först norr och
öster, men därpå äfven söder och väster om Harz borrades
lager på lager.

Brytningen af kali- och stcnsalt, som mestadels
bedrif-ves i sammanhang, enär båda lagerbildningarna förekomma
gemensamt, kan räknas bland det mest storartade,
bergs-handteringen har att bjuda på. I stället för de smala,
bandartade flötser och gångar, som stenkol och
metallmal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 11 18:25:00 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulhist/2/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free