Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalisalter - Salpeter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALISALTER.
423
lerlager inbäddade marken öfver och bredvid kali- och
sten-saltlagren innehåller talrika underjordiska vattenreservoarer,
hvilka helt oförmodadt kunna borras, hvarvid det
inströmmande vattnet plötsligt hotar dränka hela schaktet.
Stundom bilda dessa vattensamlingar icke blott underjordiska
reservoarer, utan stå äfven i förbindelse med
vattensamlingar ofvan jord eller med grundvattenströmmar, som i
hela månader, ja, i åratal kunna underhålla en dylik
öfver-svämning. Härtill kommer, att saltlagren ha den
obehagliga egenskapen att, om också långsamt, lösa sig i vattnet,
hvarigenom uppkomna sprickor, klyftor och kanaler
vidgas, så att all tanke på, att farliga tillflöden skulle
komma att tilltäppas af sig själfva, måste öfvergifvas.
Naturligtvis vålla dylika olyckor stora förluster. För att
nämna blott ett exempel, måste man den 1 oktober 1900
öfverlämna det gamla Stassfurtverket åt vattnet; de
underjordiska tillflödena behöfde ett halft år till att fylla de
väldiga kamrarna i bergverket och sätta sig i jämnvikt
med traktens medelgrundvattenstånd, då äntligen lugn
inträdde.
Salpeter, d. v. s. salpetersyradt kali eller kaliumnitrat
förekommer såsom vittringsprodukt i marken i många
länder, t. ex. i Ungern, i Medelhafsländerna, på Ceylon o. s. v.
En tid vanns salpeter också på artificiellt sätt i s. k.
sal-peterplantager, men endast i Ostindien och i Chile har den
erhållit ekonomisk betydelse.
Den indiska salpetern är kalisalpeter, som finnes i
mängd i marken på ytan af vidsträckta distrikt, utlakas
medelst vatten och därefter renas på olika sätt. Utförseln
af indisk salpeter började 1864 och lämnade 1883 salpeter
för ett årligt värde af omkring 8 mill. kr., men har sedan
dess allt mera undanträngts af chilesalpeter.
De rikliga chilesalpeterlagren sträcka sig i öster från
Andernas kustkordiljer genom Pampa de Tamarugals dal
och därifrån söder ut öfver en nejd, som erbjuder den
mest ödsliga anblick. De rikaste lagren ligga öster om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
