Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalisalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422
KALISALTER.
mer bilda, ligger stensaltet i en oerhörd mäktighet, som
ännu icke genomträngts af någon djupborrning, under
kalisalternas och andra jordarters täckande lager.
Brytningen inskränkes icke af annan hänsyn än att bevara
det helas sammanhang och undvika ras och rummens
sammanstörtande. I stället för de trånga stollarna i ett
kolbergverk öppna sig i stensaltlagren väldiga rum, delvis
verkliga jättehvalf. I regel nöjer man sig med att bryta
ut tärningsformiga håligheter af 10—12 m. i bredd, längd
och höjd och låter pelare af samma mäktighet kvarstå
mellan dem. Från schaktet, som är inrättat alldeles som
vanliga grufschakt för ventilering, ned- och uppfart och
uppbefordring af det brutna saltet, utgå nedtill de
horisontala eller efter lagrens strykning lutande tvärgångarna.
Till höger och vänster om dessa öppna sig de jättestora
hålorna, de redan röjda och under brytning varande
arbetsorterna, med hvilka man småningom framtränger till det
noggrant afmätta gruffältets gränser. Har detta skett,
måste ett nytt etage upptagas ofvanför eller inunder det
redan tömda. Därvid kvarlämnas ett fast tak af allra minst
10 meters tjocklek, medan ofvanpå eller under detta
arbetet fortsättes som förut på nya orter.
Emellertid gestalta sig förhållandena svårare i
kali-saltlagren, som äro mycket lösare sammanfogade än det
hårda stensaltet, hvilket mäktar uthärda ett ansenligt tryck.
I kalisaltlagren vågade man i början uthålka endast
måttligt stora håligheter för att undvika faran af ett
instörtande. Men med den allt större efterfrågan måste man äfven
ur dessa lager taga ut större massor, hvilka ersattas
genom s. k. ofyndigt berg, hvartill orent stensalt eller annat
grusmaterial användes eller ock förtimras rummen. Faran
för rummens instörtande kvarstår emellertid, och många
olyckor ha också inträffat, katastrofer, som fortplantat sig
upp till jordytan och där medfört sättningar i marken.
Saltbergverkens största och hemskaste fiende bildas likväl
af de underjordiska vattenöfversvämningar, som just i
stensalt åstadkomma sina värsta förödelser. Den mestadels i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
