Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den europeiska arbetarefrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN EUROPEISKA ARBETARERÅGAN.
449
skildringar af den hårda behandling, som intill 1850-talet
nästan öfverallt var arbetarens lott. Öfveransträngning
drabbade icke allenast de fullvuxna, utan äfven barnen,
som redan vid en ålder af sex till åtta år stoppades in i
fabrikerna för att arbeta sina tolf timmar i dygnet, ofta i
skiftande lag, så att det sades, att bäddarna efter dem,
som morgon och kväll drefvos till arbetet, icke hunno
kallna, förrän de redan intogos af dem, som slutat sitt arbete.
Och till allt detta elände, som orsakades af själfva arbetets
ordning, kom tidtals under de inträffande kriserna
fullständig arbetsbrist, då hungern aflöste öfver ansträngningen.
Många orsaker bidrogo utan tvifvel till dessa skriande
missförhållanden. Okunnigheten om ett sundt och verksamt
arbetes naturliga villkor gjorde i första rummet sitt till,
därnäst kommo arbetarnes svaghet och i verkligheten
rättslösa ställning mot rofgiriga och utsugande fabrikanter;
ensidiga ekonomiska teorier, hvilka utan att taga någon
hänsyn till arbetaren såsom människa endast betraktade
honom såsom en större eller mindre faktor i ett
räkneexempel, som gick ut på att för minsta möjliga kostnad tillverka
största möjliga mängd af en vara, gjorde med sina
abstraktioner arbetsgifvare och statsmän likgiltiga för arbetarnes
lidande; tillströmningen af arbetskrafter till
arbetsmarknaden långt öfver behofvet vållade arbetslönernas nedgång i
enlighet med lagen om tillgång och efterfrågan; och till
allt detta kom slutligen arbetarnes egen slöhet, som
förmådde dem att söka glömskan af sitt elände i rusdryckerna,
en benägenhet, som också på allt sätt uppmuntrades af
både staten, kommunen och den enskilda.
Maskinernas första införande ökade endast
missförhållandena. I början verkade de nämligen
arbetsbesparan-de, och där de infördes, kunde fördenskull många arbetare
undvaras, hvarför dessa också med hustru och barn utan
vidare kastades på bar backe. Förgäfves slogo arbetarne
sönder maskinerna och brände fabrikerna; detta gagnade
dem naturligtvis till intet. Den skada, som därigenom
vållades på ett håll, mer än uppvägdes genom större verksam-
Människan och kulturen. 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
