Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den europeiska arbetarefrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450
DEN EUROPEISKA ARBETARFRÅGAN.
het på ett annat, och snart funno också arbetarne, att
maskinerna i och för sig icke buro skulden till deras
för-tviflade belägenhet. Denna måste således sökas på annat
håll, där maskinkraften missbrukades till arbetarnes
förfång.
Maskinerna kunde arbeta dag och natt utan annat men
än den slitning, som de undergingo, och räntan på hvad
de kostat var lika stor, om de arbetade eller stodo stilla.
Den beräknande vinningslystnaden förstod snart att begagna
sig af dessa båda omständigheter och lät maskinerna gå
hela dygnet om, hvarigenom arbetarnes arbete ökades,
hvilket betydde arbetstidens oskäliga förlängning, samt införde
dessutom söndagsarbete. De lättare sysslor i fabrikerna,
som maskinernas tillsyn och hvarjehanda smärre bestyr
med deras alster betingade, kunde, fann man snart, med
fördel utföras af svagare personer än arbetare, och därmed
indrogos äfven deras hustrur och döttrar i fabrikens
malström.
På detta sätt föddes, åldrades och dogo hela familjer
utan att någonsin kunna bryta den järnring, som
fabrikernas maskinkraft drog omkring dem, och utan att ens
fölen dag kunna lämna sitt enformiga, illa af lönade arbete.
Och om de bara fått behålla den skärf oafkortad, som detta
arbete inbragte dem! Men att äfven den karga arbetslönen
åter skulle söka sig väg tillbaka till arbetsgifvarens
ficka, därför sörjde åter vinningslystnaden, denna gång
under humanitetens och välviljans mask. Arbetaren, hette
det, vore dålig hushållare: den lön han uppbar använde
han icke på rätta sättet, i stället för att spara den eller
för densamma köpa föda och kläder, gaf han ut dem på
krogen. Hvad kunde väl vara mera ädelsinnadt än att
skydda honom mot hans egen svaghet och hjälpa honom
till att i första rummet erhålla de nödvändighetsartiklar
han behöfde! Fördenskull lämnade arbetsgifvaren honom
icke ens hans hela lön i kontanta penningar, utan i stället
erhöll han en större eller mindre del af densamma i varor,
hvilkas anskaffande sålunda var arbetsgifvarens sak. Hu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
