Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnvägarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
570
JÄRNVÄGAR.
draga lastvagnar. Dylika anläggningar ha i århundraden
funnits vid bergverken, och först använde man skenor af
trä, innan man i det på skog fattiga, men på järn rika
England började använda skenor af järn. Äfven själfva
vagnarna funnos för längesedan i bergverkens lastvagnar,
på hvilkas underrede man sedan satte en vagnskorg af
samma form som postdiligenserna. Först långt senare ha
järnvägsvagnarna fått sitt nuvarande utseende. Hvad som
sålunda blef nytt var ångans användande som drifkraft,
och i denna punkt täflar vår stora landsman John Ericsson
med den engelska ingenjören George Stephenson (1781—
1848) såsom uppfinnare af lokomotivet. Båda dessa stora
ingenjörer löste nämligen uppgiften att göra den fasta,
stående ångmaskinen rörlig, och lyckan gynnade härvid
Stephenson 1829, som i den minnesvärda täflan mellan
honom och hans båda medtäflare på Rainhills slätt blef den
segrande, enär John Ericssons lokomotiv i sista stunden
erhöll en skada, som gjorde den obrukbar för tillfället.
Den 15 september 1830 öppnades sträckan mellan
Manchester och Liverpool, som därpå blef förebilden för alla
andra järnvägsanläggningar. Af Europas öfriga länder
följdes Englands exempel först af Frankrike med sträckan
från Lyon till St Etienne i juli 1832, därnäst Belgien med
linjen Bryssel till Mecheln den 5 maj 1835. Längre banor
anlades emellertid först senare, såsom mellan Berlin och
Stettin! 1843, mellan Berlin och Hamburg 1846, mellan
Köln och Dresden 1848.
Den man, som i Sverige tog initiativet till
järnvägarnas byggande, var grefve A. E. von Rosen, hvilken 1845
erhöll tillstånd att anlägga järnvägar i de mellersta och
södra delarna af landet. Han förmådde visserligen endast
genomföra en ringa del af sina planer, men lyckades
likväl öfvertyga regering och riksdag om järnvägarnas
nödvändighet, så att 1853 års riksdag beslöt att börja
järnvägsanläggningen. Denna uppdrogs därpå 1855 åt Nils
Ericsson, som utförde flera af statsbanelinjerna och uppgjorde
planen för samtliga statsbanor i mellersta och södra
Sve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
