- Project Runeberg -  Kulturens historia : den mänskliga odlingens utveckling från äldsta tider intill våra dagar / 2. Människan och kulturen /
606

(1918) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Räddningsväsendet - Hamnarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

606

KÄDDNINGSVÄSENDET.

nan del af vraket tillräckligt högt öfver vattnet. Därpå
halas en tross till de skeppsbrutna, som dessa fastgöra,
och slutligen själfva lifräddhingssnaran eller stolen, som
får gå så många gånger fram och tillbaka till dess alla äro
räddade eller så länge det är möjligt att ännu rädda någon.
Från 1879 till 1903 ha 8,575 människolif räddats
medelst raketapparater vid de britiska kusterna, som ha 221
lifräddningsstationer med 4,204 frivilliga.

Ett utmärkt lifräddningsmedel är lifbältet, som består
af segelduk med därpå fästa korkskifvor och förmår hålla
icke allenast en ensam, tungt klädd person öfver vattnet,
utan äfven en olyckskamrat. Lifräddningsbojar, stoppade
med kork, kastas från fartyg ut till personer, som råkat
falla i sjön. Dylika bojar kunna vara försedda mod ett
litet rum med lifsmedel samt med ett slags eldsignalapparat,
som lätt kan antändas och i mörkret tillkännagifva,
hva-rest de nödställda befinna sig.

Hamnarna äro det mål, dit hvarje skepp sträfvar, och
som också uppnås af de flesta fartyg. I hamnarna lossar
det sin last och intager ny laddning för att åter gå till
sjöss. Hand i hand med själfva fartygen ha också
hamnarna undergått väsentliga förändringar, i synnerhet hvad
storlek, vattnets djup och lossnings- och
lastningsinrätt-ningar angår. Också är skillnaden mellan forna tiders
primitiva ankar- och tilläggsplatser och nutidens
hamnanläggningar himmelsvid. Många af de nuvarande viktigaste
hamnarna ligga emellertid icke omedelbart vid öppna hafvet,
utan mer eller mindre långt inåt land, företrädesvis vid
flodmynningar, som för öfrigt ingalunda alltid äro
särdeles stora vattendrag. Så är t. ex. förhållandet med
Don-don, Liverpool, Hull, Glasgow, Bristol i England, Hamburg,
Bremen, Stettin, Rotterdam, Antwerpen, Havre, Bordeaux
på det europeiska fastlandet, och till en viss grad äfven
med New York i Förenta staterna.

Första villkoret för en god hamn är att stå i
förbindelse med öppna hafvet genom en tillräckligt djup och bred

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 11 18:25:00 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulhist/2/0620.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free