Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industrialismen - Socialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
630
INDUSTRIALISMEN.
bilda sig en föreställning. På samma gång nämligen som
massor af människor, hvilka för närvarande äro upptagna
i staternas arméer och försörjas i dessa, skulle inkastas
i marknaden såsom arbetssökande, skulle bohofvet af alla
slags krigsförnö denheter från pansarkolosserna och de
långskjütande, grofva kanonerna, strategiska järnvägar,
fästnings- och kasärnbyggnader ända ned till
beklädnads-tilllverkningen och förplägnihgen ansenligt minskas, men
med detsamma skulle icke heller arbete finnas längre för
många, hvilka för närvarande ha sådant, och staterna
skulle plötsligen stå inför alternativet att söka exportera
sin öfverflödiga arbetskraft eller behålla den hemma och
äfvertyra de faror, som brist och nöd bland massorna
alltid framkalla.
. Industrialismen innebär sålunda stora faror. Den
skärper motsatsen mellan rik och fattig och framkallar
därigenom missnöje och omstörtningssträfvanden; den trycker
ned den bildade, men mindre förmögna medelklassen, som
vida mer än kapitalister och arbetare bär upp ett lands
kultur; den arbetar indirekt på militarismens utsträckande
öfver all höfva och innebär härigenom ett indirekt hot
för freden. Den blottställer emellertid freden äfven på ett
annat sätt, dels genom den mellan nationerna pågående
täf-lan om afsättningsområden för sina produkter och
landvinningar till kolonier för afbördande af allt besvärligare
munnar i det egna landet, dels genom de faror för
uppror och inbördes krig, hvilka lura i själfva
arbetsförhållandena i hemlandet och till hvilkas afvärjandc krig med
utlandet icke alltid torde vara så alldeles ovälkommet.
Socialismen. Men liksom industrialismen å ena sidan
arbetar kapital i stväl det i händerna, så framkallar den äfven
dettas motpol, socialismen. Denna är visserligen ingenting
nytt, men själfva ordet socialism synes dock icke ha varit
användt före år 1835. Det är oc.kså från denna tid, som
man börjat framställa socialismen såsom ett omfattande och
grundligt botemedel mot de olyckor, hvilka politiskt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
