Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALISMEN.
631
industriellt hemsökt dc stora europeiska staterna,
enkannerligen England och Frankrike under första delen af 19 :e
århundradet.
1 Frankrik lärde Saint-Simon och hans skola, att dessa
olyckor skulle bekämpas genom positiva och omfattande
åtgärder till samhällsskickets förbättrande. Ledningen af
såväl samhället som af industrien skulle tillfalla
vetenskapsmän och industrichefer. Så länge verktygen för
produktionen ännu tillhörde en klass, vore intet verkligt
framåtskridande möjligt, hvarför äganderätten till jorden och
kapitalet skiille tillhöra samhället eller staten, som skulle
uppdraga dess bruk åt föreningar. Oberoende af
Saint-Simon uppträdde äfven fransmannen Fourier med sitt
system, hvari förnämsta platsen inrymmes åt en församling
eller kommun, som han kallar falang och som skulle
bestå af omkring 400 familjer eller 1,800 personer, boende
i fullständig frihet på ett jordområde af en kvadratmil. Af
den gemensamma afkastningen’ skulle en bekväm tillvaro
beredas falangens alla medlemmar. Öfverskottet skulle delas
rättvist mellan arbetet, kapitalet och falangen, enär
enskildt kapital vore tillåtet. Alla befattningar skulle tillsättas
genom val, och allt arbete skulle göras sä lockande som
möjligt; det minst tilltalande skulle vara bäst betaladt.
I England framträdde Robert Oxen, som själf
förträffligt organiserat fabriksarbetet samt öfver vakade och ledde
detta på ett lika välvilligt och originellt som kompetent
sätt, med några förslag om upprättande af kommuner, som
i viss mån liknade Fouriers falanger. Som ett kraftigt
botemedlet mot samhällsondt förordade han människornas
kooperativa verksamhet och maskinernas underordnande
under denna, sedan dc brukats för enskild vinning utan
minsta hänsyn till mänsklig välgång. Han ville
sålunda, att arbetarne själfva skulle förena sig och bli
maskinernas herrar i stället för att vara deras slafvar. I
detta syfte föreslog han, att kommuner, som räknade 500
till 3,000 personer, skulle bosätta sig på lämpliga
jordområden, där arbetet och åtnjutandet af dess frukter skulle
vara gemensamt; arbetet skulle underlättas genom att till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
