Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
632
SOCIALISMEN.
detsamma använda de bästa maskiner, och för öfrigt
skulle det friaste och angenämaste samhällslif möjliggöras.
Såsom socialdemokratiens upphof kan fransmannen
Louis Blanc betraktas, enär han påyrkade en politisk
reform såsom medel till samhällsförbättring, d. v. s. den
demokratiska staten skulle vara verktyget för framsteg i
socialistisk riktning. Den demokratiska statens första
åliggande skulle bli att vara “de fattigas bankir“. I detta syfte
skulle staten lämna medel till upprättande af de produktiva
föreningar, hvilka han kallade samhällsverkstäder och
hvilka i sinom tid skulle träda i stället för privata
verkstäder. Sedan dessa verkstäder emellertid blifvit inrättade,
skulle staten låta dem sköta och utveckla sig själfva.
Det skulle emellertid bli i Tyskland som
socialdemokratien antog sin egentliga form och fann sin första
för-kunnare i Ferdinand Lasalle. Denne ansåg
arbetareklassen representera och medföra en ny historisk tid, men vara
olämplig för sin stora uppgift, så länge den ännu var
undertryckt och förlamad af den järnhårda lönelagen. Af
detta skäl fordrade han, att staten skulle grunda sig
på allmän rösträtt oc,h lämna de för upprättande af
produktiva föreningar nödvändiga medlen. Han ansåg
likväl, att detta icke vore ett universal läkemedel, utan endast
ett frö, en organisk princip för en lång utveckling,
hvarigenom den sociala frågan kunde lösas. Lasalle ville
alldeles icke undanröja lagarna för statshushållningen, utan
endast förändra de villkor, under hvilka dessa lagar verka.
I vissa viktiga punkter voro Lasalles förslag endast en
upprepning af Louis Blancs.
Ingen af, dessa socialistiska tänkare slog emellertid
igenom hos de stora massorna. Så kom tysken Karl Marx,
hvilken jämte sin måg Fredrik Engels förkunnade en vida
mer genomgripande lära. Marx’ hufvudsyfte var “att
uppdaga den ekonomiska lag, som styrde det modärna
samhället". I den nyare historien ha två klasser framträdt:
en klass af kapitalister, som äger produktionens alla
verktyg, och en arbetareklass, som till namnet är fri, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
