Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Du talar hufvudet af dig, karl!» ropade länsmannen
i vredesmode. »Vore det icke af aktning för herr
barons höga närvaro, skulle jag extrajudicialiter
afstraffa dig för ditt ohemula beteende mot en statens
embetsman. Emellertid skall jag ha dig i minnet, min
kära Olle!»
»Bannor bita icke till bens; hot dräper ingen,»
svarade fiskaren, som nu gick fram till sin gamle
husbonde och, visande blodvitena efter de slag han fått
uppbära, i en nästan sorglig ton yttrade: »Låt detta
gå i qvittning mot fisket, baron Fabian! En gammal
mans blod bör väl kunna gälla så mycket som tre
fiskar. Jag ber baron än en gång om förlåtelse, ty
afbedja är bästa bot. Jag har ofta burit baron, som
liten, på mina armar; erinra sig det, herr baron,
och skicka icke den gamle tjenaren i fängelse! Ty om
baronen drar mig för tinget, kan jag icke med allt
hvad jag eger gälda vitesboten, och får afsitta den bland
tjufvar och skälmar på slottet. Men aldrig läkes det
såret, så att ej ärret synes. Bylaget skall icke någonsin
glömma, att Olle suttit på slottet, vid sidan af dråpare
och ogerningsmän. Spar mig den kalken, baron
Fabian! Förlåt mig!»
»Exemplet vore alldeles för vådligt,» svarade baronen;
»jag skulle derigenom ge fria tyglar åt sjelfsvåldet
och brottet; mina fiskvatten skulle öfversvämmas
af dagdrifvare, som äfven ville försöka sin lycka på
metning. Hvar och en kunde fordra såsom rättighet att
bli ursakad, då andra före dem erhållit tillgift för
brottet; oordningen skulle stiga till en fruktansvärd
höjd; mina fisken vore ohjelpligt om en hals. Nej,
min kära Olle, har du syndat, måste du lida
syndens lön; jag kan icke hjelpa dig. Du blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
