Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ja ja, egennytta är bottenlös bytta; mor Greta
vill väl ställa sig in hos en sådan storkarl, som
nämdemannen. Näst baron på Björneborg och kapten på
Segerstad, är han den rikaste i hela socknen.»
»Hör nu, morfar: jag har kommit att tänka på
något, under det jag läste katechesen. Der står, att Gud
är rättvis; hvarför har han då gjort baron och nämdeman
så rika, men oss så fattiga? Vi måste mången
gång, det vet morfar, lägga oss hungriga; men baron
och nämdeman lägga för hvar dag många riksdaler på
kistbottnen — inte är det rättvist, det?»
»Så anstår det dig icke att tala, Anders! Kanske
ha baron och nämdeman sina sorger, som du icke vet
af; sköna kläder skyla ofta stora bekymmer.»
»Hvad kunna baron och nämdeman ha för sorger?
De äta så mycket de vilja, till och med dagvard och
medafton; de ha varma rockar och ligga i mjuka sängar
— lycklig den, som vore i deras ställe!»
»Vår Herre kan icke göra alla paddor i lag, min
kära Anders; hunden får icke alltid derföre, att han
viftar på svansen, och icke heller får menniskan
derföre, att hon vill. När du en gång blir stark och
stor, skall du väl, med Guds hjelp, kunna lifnära dig
med ditt arbete, ty arbete och möda gör daglig spis
och föda. Fogeln måste flyga, och menniskan måste
arbeta; och icke får man klaga, om man också
någon gång sliter ondt. Alla dö inte, som nöd lida; man
måste tålmodigt bära den onda dagen och förtrösta på
Guds hjelp. Ty kom väl ihåg, att om du glömmer Gud
medan du lefver, så glömmer han dig, då du dör.»
»Nog har han skäl att klaga, den stackars gossen,»
mumlade fiskaren för sig sjelf; »nog har han fått smaka
på det sura af lifvet, svultit, frusit, och nu till sist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
