Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fick jag, och kring oss samlade sig en stor hop
menniskor. När trädet fälles, vilja alla samla spånor. Nu
heter jag i hvar mans mun tjuffiskaren, ty blir något
gjordt, nog blir det spordt; nu, stackars Anders, skola
de icke allenast kalla din mor för sköka, utan äfven
din morfar för tjuf. De komma kanske snart och föra
af mig till häktet; derföre, Anders, har jag velat ha
dig bort till någon beskedlig menniska, som hyllade
sig om dig, medan jag får min ranson på slottet.»
»Nej, morfar, de få icke föra af er till slottet!» skrek
gossen, uppspringande, och fattade om den gamles lif;
»det kan icke baron ha samvete till!»
»Intet trångt samvete, som man kör ett hölass
igenom,» mumlade fiskaren för sig sjelf, men tillade
sedan högt: »Baron har sagt, att jag skall i häktet, och
baron tar aldrig igen sitt ord, när det gäller en
stackare, som jag. Trösta dig, mitt barn! Ett par veckor
äro ju snart öfverståndna, och då kommer jag igen.
Var inte ängslig för mig! Man far inte illa på slottet:
man får en och en tredjedels mark bröd och tre
skillingar banko om dagen — kanske kan jag spara ihop
några styfver åt dig, Anders.»
»Ack, morfar, ni dör visst ifrån mig, när ni blir
så der instängd i häkte, ni, som är van att färdas fri
och ledig kring sjö och bygd!»
»Nå nå, min gosse, skulle slikt hända, så: gammal
mans död gör liten sorg, och döden hjelper säkrast
ur nöden. Men Herren skall nog uppehålla mig, för
att kunna vara dig till gagn, medan du är liten och
behöfver någon, som hjelper dig. Sedan låter han sin
tjenare fara i frid; ty när du en gång blifvit karl,
och en bra karl, har gubben icke mera att skaffa på
jorden. Men nu, Anders, skola vi smaka på våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
