Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jemte sin befattning af apothekare, dref föremålet för
vår skildring äfven den af mennisko- och djurläkare.
Att han, i sina berömvärda sträfvanden för begges väl,
icke gjorde skilnad mellan menniska och djur, torde
följande lilla anekdot kunna vitsorda. En gång
inträdde på apotheket en bonde, hvilken begärde
medikamenter för sin hustru, som hade hvitsot, och för sin galt,
som hade rödsjuka. Apothekaren gaf ur samma burk en
sats åt hustrun och en åt galten. Begge blefvo friska.
En vacker morgon hade ordningsmannen herr
Rummel sammanträdt med apothekaren Lifvendahl i dennes
egande apothek, till en öfverläggning af utomordentligaste
vigt. För att styrka sig, hade redan begge
kontrahenterne tagit »droppar» och knaprade nu på hvar
sin sockerbit, hvaraf alltid handlanden Rummel i
fickorna medförde ett litet utvaldt förråd.
Öfverläggningen gällde icke mer eller mindre, än hans
majestät konungens väntade ankomst till köpingen.
»Jag har bedt dig, bror Rummel, komma en
halftimma före de andra lurkarne,» yttrade apothekaren
med en viss diplomatisk hållning, »på det att vi skulle
kunna öfverenskomma om de åtgärder, som böra
vidtagas för hans majestäts emottagande. Vi äro de enda
personer på köpingen, som ha smak, de enda, som
ega begrepp om hvad etikett och hoflefnad vill säga;
oss tillhör således att utkasta planen. Ha vi blott
den saken klar, skola vi nog få de andra köpingsboerne
att grymta med.»
»Men emellertid,» inföll Rummel, »måste jag för min
bror öppet bekänna, att hans kongl. majestäts väntade
ankomst gjort mig i hög grad bekymrad. Bror vet,
hur fördömdt ruskig vår bro är; hela det ena karet är
som fnöske, ruttet ända i grunden.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
