Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
panna, i hvilken ålder och bekymmer ännu icke djerfts
uppdraga blotta skuggan af en skrynka.
»Det är mig då omöjligt att förjaga denna olyckliga
bild!» var den tanke, som, nästan omedvetet, i ord
stal sig öfver fru Stormsvärds läppar; »till och med när
jag i bönen vill fly undan honom, träder han,
ohelgande, emellan mig och min Gud. Förgäfves har jag
kämpat med mig sjelf; förgäfves har jag sökt frigöra
mig från detta förfärliga bländverk — hvart jag går,
följer mig, trognare än min egen skugga, hans bild.
Olyckliga, menediga maka! när du emottager din
makes kyss, tänker du på en annan! Otacksamma, grymt
otacksamma qvinna! du har en ädel man att tacka
för allt, bildning, rikedom, anseende, och du sviker
lömskt hans förtroende! — — Om jag skulle falla till
hans fötter och bekänna allt, bekänna, att jag är
honom ovärdig, att en känsla, som jag sjelf fördömer,
inkräktat hela min själ; då skulle jag åtminstone handla
öppet, då behöfde jag icke rodna så högt, som nu,
inför den förorättade. Men denna bekännelse vore ett
slag, som säkert skulle träffa honom djupt, kanske
farligt; han håller ju af mig så varmt, så innerligt, och
jag skulle räcka honom olyckskalken fullbräddad!
Nej» jag har icke mod dertill, jag mäktar det icke;
min pligt kan icke af mig fordra en sådan grymhet.
Han skall aldrig ana den hemlighet, som kostat mig
så hårda strider, och har jag icke förmått stänga
Segerstjernas bild ur mitt hjerta, skall jag dock aldrig
förgäta, hvad jag är skyldig min titel af Stormsvärds
maka.»
Generalskan gick till fönstret och upplyftade
rullgardinen. Nu var det åter mörkt i generalens rum;
den gamle hade ändtligen, efter de dystra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
