Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den uppmärksamme betraktaren vid St. Sisselas källa
var ingen annan, än vår gamle bekante, Stålkula.
»Han var en ädel, en vördnadsvärd man — hvile
hans stoft i välsignelse!» yttrade fru Stormsvärd, och
ryckte upp ett par strån ogräs, som smugglat sig in i
blomster-rabatten vid grafven. »Han räddade mig, ett
tolfårigt barn, undan den grymmaste fattigdom, ur den
djupaste okunnighet; han var mig en far, innan han
blef mig en make; för uppfostran, bildning,
samhällsställning, rikedom, för allt har jag honom att tacka.
Också egnade jag honom min varmaste tillgifvenhet,
min djupaste vördnad, min innerligaste tacksamhet, allt
hvad min själ egde af ädla, höga känslor, utom kärlek!
Endast min kärlek förmådde jag icke skänka honom,
huru bittert jag också förebrådde mig denna omöjlighet
— när jag lärde känna dig, började jag ana
orsaken.»
Segerstjerna förde generalskans hand till sina läppar.
»Han upptäckte mitt hjertas hemlighet,» fortfor
generalskan, »denna hemlighet, som jag velat återköpa
med mitt lif, för att bespara honom den enda sorg, jag
tror mig ha förorsakat honom! Ah, du minnes sjelf
hvad han var ädel och hög i detta ögonblick! Ingen
förebråelse, intet bittert ord gick öfver hans läppar;
endast i hans blickar läste jag, förstulet, hans smärta.
Och från denna stund var han, om möjligt, ännu mera
vänlig, mera god, än någonsin. Jag fick icke uttala
en önskan, innan den var bifallen; han tycktes vilja hos
mig framkalla nycker, endast för att erhålla anledning
att tillfredsställa dem. ”Stackars barn,” plägade han vid
dylika tillfällen säga, ”då det är jag som gått i vägen
för din lycka, måtte jag väl åtminstone få göra något
för ditt nöje!” En sådan man förtjenar väl en tår på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
