Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undersökes putsskiktet noga för att utröna, huruvida det fäster ordentligt
vid muren. De stycken, som lossnat, måste nämligen omsorgsfullt
fästas igen, hvilket tillgår på följande sätt. Ett litet hål borras genom
putslagret, och med en spruta inpressas mellan putslagret och muren en
tjockflytande »gesso» (gipslösning), hvarefter putsen hårdt tryckes mot
muren, vid hvilken den sålunda bindes. I hvalfven, där stycken
ofta hota att genast falla ned vid minsta fortsättning af
skrapningsarbetet, fäster man öfver hela ytan ett stycke gasväfnad medelst
i vatten lättlösligt klister. Detta nät håller samman de lösa styckena,
tills man med andra medel kunnat fästa dem vid muren, hvarefter
gasväfnaden lätt kan tvättas bort. Anses det nödvändigt, låter man
gasen sitta kvar, ty den synes i de flesta fall ej på något afstånd.
Då putsen blifvit fullständigt fästad, tvättas hela ytorna med
ljumt såpvatten och hårda penslar, och därefter går man öfver
desamma med en konserverande lösning.
»Nå, nu börjar väl ändtligen den verkliga restaureringen», hoppas
sannolikt mången kyrkorestauratör. Nej, nu är den slut! Nu är
man vid sitt mål! Ingen uppfriskning af färgen, icke ett enda
penseldrag tages! Målningarna stå där i sin af åldern något blekta
färgharmoni, och man låter dem tala sitt dämpade men äkta språk
utan några slags korrektioner, och säga de oss stundom blott en
half mening eller hviska de blott ett dunkelt ord, så få vi ju själfva
ostörda tänka tanken ut och i fantasien fullständiga den gifna
antydningen. Ingen tvingar oss med brutal hand att tro, att hans
tydning är den enda rätta, såsom så ofta är fallet med »restaurerade»
målningar. Man fullständigar alltså intet, man uppfriskar intet. Det
enda som göres är följande. När ett stycke bortfallit ur putsen,
utgör detta hål en ständig fara för återstoden, då bitar så lätt
lossna vid dess kant. Hålet fylles därför med god puts, som arbetas
väl samman med den gamla putsen vid kanterna. Skulle denna
fläck befinna sig midt i ett ornament eller en figur eller dylikt, så
gifver man den en neutral, diskret färgning, så att den ej skall skrika
och störa det öfriga. Men den behandlas alltid som fläck. Skulle
en målning haft det sorgliga ödet att ha blifvit öfversållad med små
urhackningar af murhackan för att därigenom gifva bättre fäste åt
ett skylande putslager, så fyller man ej ut hvarje sådant litet hål,
hvilket skulle medföra målningens totala förvanskning, utan man
penslar med neutral färg uti hvarje liten urhackning och
åstadkommer därigenom en möjlighet för ögat att skönja målningens
återstående drag utan att störas af de ögat irriterande hvita små fläckarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
