Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vår största kyrk.osångsfråga.
53
detta trots att K. S. V:s koralbok tillräckligt tydligt angifvit sig själf
icke hafva eller vilja hafva annat än en förberedande uppgift (jfr
punkten 10 i grundtankarna) i denna väg utan alla anspråk på att
utgöra den i alla detaljer enda rätta, slutgiltiga lösningen af
kyrko-sängsfrågan, såvidt den rör psalmsången.
Vi borde därföre, synes mig, nu kunna få anse oss vara komna
utöfver de första trefvande försökens tid. Om det, i det hela taget,
visar sig, att församlingarna, blott de komma under en god, fullt
förstående, intresserad och säker ledning, med villighet och glädje samt
utan den minsta verkliga svårighet tillägna sig den gamla, af våra
fäder i århundraden älskade och praktiserade, äkta folkliga rytmiska
psalmsången, då borde vi nu kunna börja tänka på att få några
mera allmänna och kraftiga sträfvanden satta i gäng för att främja
den slutgiltiga lösningen af vår kyrkosångsfråga i hela dess
omfattning. Det är bland annat detta jag afsett med frågans framställning
och med de framlagda grundtankarna. Glädjande nog kunna vi ock
konstatera, att förbundsfestens deltagare, som det tycktes enhälligt,
instämde uti deras väsentliga innehåll och syfte.
Men vår kyrkosängsfråga i hela dess omfattning (såvidt den rör
psalmsången) är förvisso ingalunda blott en rent kyrkomusikalisk
fråga. Den gäller icke blott, huru församlingen skall sjunga, utan
också hvad som bjudes henne att sjunga. Alla verkliga »sånger»,
enkannerligen folksånger (»Volkslieder») innebära ett intimt förbund
mellan ord och melodi. Sä är den kyrkliga folksången kyrkligt
folklig poesi och musik i innerligt förbund med hvarandra. Vår största
kyrkosångsfråga är ej blott en koralboksfråga utan minst lika mycket
en psalmboksfråga. En sund, lycklig, för kyrkans
lif,församlings-lifvet, praktiskt verksam och betydelsefull lösning af denna vår största
kyrkosångsfråga är enligt mitt förmenande icke möjlig, därest icke
båda dess sidor, den hymnologiska och den kyrkomusikaliska, komma
till sin fulla rätt och sättas i behörigt samband med hvarandra,
därest de icke båda i möjligast lika grad, båda i helgjuten förening,
komma att äga karaktären af äkta kyrklig folksåfig. Det är detta
jag i punkterna 5—8 här ofvan velat framhålla och härmed ännu
ytterligare ville slå fast.
I K. S. V:s senaste årsskrift (»Kyrkosången 1904») har
undertecknad i en längre historisk uppsats wm Luther såsom den
evangeliska kyrkosångens fadern uppvisat, att det var just denna grundsats,
som Luther och reformationskyrkan med klar medvetenhet och
uttrycklig afsikt följde och tillämpade. Folkvisan var både i ord och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
