Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
kult 0c1i konst.
Och den frågan är ingalunda utdebatterad, allra minst sedd just
från den angifna synpunkten, eller att hon i själfva verket är vår
största kyrkosångs fråga, ja, den största kultfråga vi f. n. hafva.
Såsom sådan är hon nämligen — af huru många detta än förbises
eller rent af förnekas — en stor nationell fråga. Näst hela
kristenhetens förnämsta folkbok och andliga lifskälla, bibeln, gifves det
säkerligen ingen bok, som i så hög grad varit hela svenska folkets
gemensamma nationella folkbok och andliga lifskälla som just »den
svenska psalmboken». Den som icke vet — eller kanske snarare icke
vill veta och erkänna — detta, han känner icke en af de allra
betydelsefullaste sidor i vår kulturhistoria, en af de djupaste och
kraftigaste underströmmarna i vår nationella kultur. Sä var hon framför
allt, då hon icke blott lästes utan äfven sjöngs, då de gamla
psalmerna sjöngos på deras folkligt liffulla rytmiska melodier rent af såsom
arbetsvisor, helst när man under vinterns långa, mörka aftnar och
morgnar i hemmen satt vid surrande spinnrockar kring den i spiseln
flammande brasan. Det har sagts, att den tiden är gången och
kommer aldrig åter, att slikt tillhörde en kulturperiod, hvars naivt
fantasi-mässiga folkstämning det vore fåfängt att numera i någon form söka
återupplifva. Ja, ett fullständigt återgående härtill är naturligtvis lika
omöjligt, som det går an att rucka tidens urverk ett eller annat sekel
tillbaka.
Men lika visst som det religiösa anlaget och behofvet djupast
inne i människosjälen, hennes längtan efter Gud och evigt lif i honom,
hennes hunger och törst efter sann rättfärdighet, frid och fröjd kunna
utplånas eller tillfredsställas af någon rent intellektuell och materiell
»kultur» — den förtjänar knappast denna innehållsrika benämning —
lika säkert är det, att religionen i form af lefvande kristendom, och
det bland vårt folk just i dess evangeliskt luterska grundtyp, ännu
ingalunda spelat ut sin roll utan tvärtom ännu är en makt i folklifvet
att räkna med. Detta sakförhållande upphäfves icke däraf, att man
i vissa, tämligen vida och åtminstone högröstade kretsar antingen alls
icke känner eller ock icke vill låtsa om, att så är. Religiösa
rörelser af djup och gedigen art spörjas i våra dagar mångenstädes i den
protestantiska världen. Ja, den som litet uppmärksammare, allsidigare
och fördomsfriare följer med de olika strömningarna i denna de allt
mera skärpta motsatsernas tid, den tycker sig redan skönja de, låt
vara, ännu svaga ansatserna och konturerna till en ny, religiöst
anlagd kulturepok, ett slags renässansepok i flera olika bemärkelser.
Människorna, folken kunna dock icke lefva utan religion. Konsten,
som härvid äfven har sin säregna uppgift, slår sig i våra dagar med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
