Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vår största kyrk.osångsfråga.
55
att hau fullt tillägnat sig dessa, skall hans formgifning röna ej så
liten inverkan däraf, texten till fromma. I annat fall bör han inhämta
rad och ledning af en kyrkomusiker, som är med dessa gamla,
oförlikneligt sköna och kraftiga melodier fullt förtrogen. Det innerliga
samband, som bör råda mellan psalm och psalmmelodi (s. k. »koral»),
kräfver detta. Det är detta jag åsyftat med 7:e punktens: »Psalmskalden
och kyrkomusikern böra så långt möjligt samverka; har hymnologen
äfven kyrkomusikalisk och kyrkomusikern äfven hymnologisk
begåfning och sakkunskap, så mycket bättre; eljest måste de söka och
finna samt ädelt bistä hvarandra.» Den lilla formella tygel
psalmförfattaren i följd häraf måste lägga på sina inspirationer borde icke
kännas tung och hämmande, och den afsevärda lönen härför är, att
hans psalm blir — sångbar och sjungen.
Att man vid utarbetandet af hittills utgifna officiella eller privata
psalmboksförslag saknat blick för ofvan angifna synpunkter och kraf,
vill och kan jag naturligen icke påstå. Men att de icke kommit
till sin fulla rätt, ej blifvit i önskvärd grad och pä behörigt sätt
tillgodogjorda, det torde ej kunna bestridas. I senare tiders
psalmkommittéer har man ej, såsom dock skedde vid de kommittéer, som
tillsattes före 1819, aktat behöfligt att insätta någon enda sakkunnig
kyrkomusiker. Och att utgifvarne af privatförslag äfven till stor del
trott sig kunna undvara den egentliga kyrkomusikaliska sakkunskapens
medverkan — vi afse naturligtvis en sådan sakkunskap, som är fullt
förtrogen med cle gamla melodiernas ursprungliga rytmiska form —
är påtagligt.
Åtskilligt skulle kunna vara att ytterligare säga rörande det här
framställda krafvet på vår blifvande nya kyrkliga sångboks sanna
folklighet både i poetiskt och musikaliskt hänseende. Vi hafva dock
här alls icke haft för afsikt att lämna någon utförligare och allsidigare
framställning vare sig öfver denna eller de många andra ännu
viktigare egenskaper, som böra utmärka »den svenska psalmboken». De
kunna nästan allesammans härledas ur dess ofvan i i:a punkten
angifna bestämmelse. Och då vi här intagit de i spetsen ställda
grundtankarna, så har det skett mera för att gifva uppslag till och
utgångspunkter för en af oss lifligt önskad diskussion i denna tidskrift rörande
detta viktiga ämne: vår största kyrkosängsfråga. Endast genom en
ingående, saklig diskussion öfver denna fråga, såväl dess
hymnologiska som dess kyrkomusikaliska sida och båda i deras intima
samband med hvarandra, kunna vi komma till ett verkligt godt
resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
