Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trefaldighetskyrkan i uppsala efter restaureringen. i i i
3:0). Däraf att den gotiska hvalfbildningen med ribbhvalf och
knektar var utbildad på 1100-talet i Frankrike, följer ej med
nödvändighet, att den blixtsnabbt spred sig till Uppsala, åtminstone icke
genom cistercienserna, hvilkas i Sverige bevarade tempel icke kunna
uppvisa en innerbyggnad som Trefaldighetskyrkans.
4:0). Att några gotiska sträfvor ej förekomma, förklaras för det
första däraf, att man vid denna tämligen breda byggnad, där det ej
gällde öfverdrifna höjddimensioner, kunde reda sig dels med de starka
gråstensmurarna, dels genom att bygga på öfvermurarna ett stycke —
sträfbågar och sträfpelare skulle för öfrigt alldeles förstört den lilla
kyrkans utseende — och för det andra däraf, att sträfsystemet
hvarken i Tyskland eller Norden kom till någon egentlig utveckling.
Man stod sannerligen icke hos oss under någon Zettervallsk färla.
5:0). Huru man vidare kan betrakta det s. k. trappornamentet
under taklisten som betecknande för byggnadens romanska stil, är
ofattligt, dä dylika hvitputsade trapplister tillhöra den nordtyska och
nordiska tegelarkitekturen ända in på 1500-talet.
Det sagda må vara tillräckligt för att antyda min åsikt, att
kyrkans ombyggnad har skett väsentligt senare, må vara att det
yttre ter sig så enkelt och romanskt. Brunius antog, att kyrkans
ombyggnad inträffat omkring 1400. Utan att alldeles vilja godtaga
en dylik sen datering, synes den mig dock mer plausibel än den
nyligen föreslagna till 1200-talets början. Troligast är det 1300-talet, då
en liflig byggnadsverksamhet rådde i Uppsala, som medfört kyrkans
ombyggnad.
Byggnadskonstens konservatism, särskildt i kulturellt mindre
utvecklade land, är för öfrigt en långt starkare verkande faktor, än
mången tyckes tro.
Det ganska sena tegeltornet med sina hvita, rakt spetsiga
blindnischer döljer en tegelgafvel, som är äldre än hvalfven (jfr nedan).
Detta gafvelröste, som enligt min mening knappast går längre
tillbaka än till 1200-talets midt, har ett rundfönster med ett sexpas
samt därofvan tre hvitputsade spetsbågiga nischer, den mellersta
högre än de öfriga.*
Mot denna gafvel svarade måhända ett öfverskepp af tegel. Detta
kan till en del vara detsamma, vi ännu i dag se, hvilket, då hvalf
senare inslogos, väsentligt förstärktes och förändrades. Med visshet
kan man dock härom ingenting påstå, ty de inre granitpelarna kunna
* En liknande anordning å västfasaden har den från 1200-talets midt stammande
tornlösa Tuna kyrka n. o. om Uppsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
