Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 12
kult och konst.
ju på breda bågar burit öfverväggar af samma material. I vare sig
det ena eller det andra fallet var det inre taket af trå.
Vid någon oviss tidpunkt under den senare medeltiden har
kyrkan blifvit grundligt ombyggd i tegel med en fullständig gotisk
innerbyggnad. Ett torn sattes framför västra fasaden. Möjligen
fanns redan förut en sakristia i söder, senare sammanbyggd med det
där anbragta kapellet. Ett vapenhus byggdes i norr. (I vanliga fall
ligga sakristia och vapenhus i motsatta väderstrek.) Sist (mot
1400-talets slut) uppfördes de båda kapell i norr och söder, genom hvilka
ett slags tvärskepp bildats.
Det har vidt och bredt ordats om kyrkans forna befästningar:
väktargång öfverst omkring tornet liksom rundt omkring långkyrkan.
Uppriktigt sagdt, tror jag icke att befästningsanordningar å kyrkorna
förekommit i den oerhörda utsträckning, vissa författare söka göra
troligt. Vid tegelkyrkor ha tinnar ur ren dekorativ synpunkt
anbringats. Dylika skulle enligt Ambrosiani afslutat
Trefaldighets-kyrkans torn i ett äldre skede.
De å det nuvarande tornet synliga bomhålen,högst upp,
liksom de, som påvisats rundt om öfverskeppet, ha vidare säkerligen ej
tjänat något annat än ett praktiskt byggnadsändamål. De
nödvändiggjordes af ställningar för takets och tornspirans resning.
Genom en dörr högst upp på tornet kom man ut på den hiir
befintliga ställningen.* Dennas kraftiga bjälkar hvilade i verkliga
kanaler i murarna. Men så bildade också gången kring tornet en
utgångspunkt för spirans byggande. Det förefaller mig enklare och
naturligare att så förklara förekomsten af dessa så omdebatterade hål.
Försvarsteoriens förkämpar torde besinna, att en lycklig upptäckt
rörande vissa gamla stenkyrkor från 1100-talet icke gärna kan
generaliseras till att gälla alla möjliga medeltidskyrkor. Månne det icke
är att tröttrida en ide!
Hvad restaureringen bl. a. gifvit oss, är, att forskaren lättare nu
än förr kan draga sina slutsatser beträffande den vördnadsvärda
byggnadens ålder. Gråstenspartierna ha befriats frän sin öfverrappning.
A tegelväggarna har man pietetsfullt framhållit hvarje gammal
ursprunglig anordning. Väl skulle säkert mången församlingsbo önskat
se en efter berömda mönster uppsnyggad kyrka med ett litet vackert
* Den nuvarande gluggen i norr lorde senast tjanat till klockornas intagande.
I tornets andra våning finnas i norr och söder, dörrar, som motsvaras af 8. ömse sidor
om tornet i granitgafveln befintliga dörrar, hvilka föra in till sidoskeppens vindar.
Dessa öppningar ha stått i förbindelse med hvarandra genom träbroar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
