Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETEN TILL FÄRLÖFS KYRKA I SKÅNE. 139
Det finnes flera bibelställen, i hvilka hjorten förekommer, såsom
Ilöga visan 2, 9 och 1’s. 29, 9. Men intet af dessa ger en
motsvarighet till den omtalade symboliska bilden på samma sätt som det förut
citerade stället. Kyrkofadern Ambrosius nämner hjorten som Kristi
symbol och meddelar äfven en gängse föreställning om hjorten,
nämligen att han brukade vara skicklig i att trampa och därigenom döda
ormar. Detta kan sättas i förbindelse med Ps. 91, 13. Dock var
denna betydelsen icke den för hjortbilden vanligen karakteristiska.
Det vanliga var som sagdt sammanställningen med källan. Och dä
källan innehåller vatten, förde bilden tanken pä dopet och användes
därför ofta å sådana byggnader eller föremål, som tjänade döpelsens
sakrament. Det sägs t. ex. om en dopfunt i en nu försvunnen
romersk basilika, att den pryddes af sju silfverne hjortar. Fons vitce
är alltså (med eller utan djuren) en symbol af 1) Kristus öfver
hufvud taget, 2) Kristus i döpelsen. ICHTYS är som sagdt symbolen af
1) Kristus öfver hufvud taget, 2) af hans nattvard och 3) af hans
offerdöd. De båda tillsammans äro alltså en sinnebild af kristendomens
centralaste partier.
J. R—l.
Textilarbeten till Färlöfs kyrka i Skåne.
Bifogade antependium, altarduk och predikstolstäcke äro under
senaste månader utförda till Färlöfs kyrka i Skåne.
Denna kyrka, särskildt märklig genom sina s. k. tvillingtorn, är
uppförd redan pä 1100-talet men har under seklernas lopp undergätt
åtskilliga förändringar. En del af kyrkans inredning förskrifver sig
från Kristian den IV:s tid, predikstolen är daterad 1636 och
altarskåpet något yngre. De nu utförda textilprydnaderna äro alla, enligt
beställarens uppdrag, hållna i harmonierande stil med altare och
predikstol. De äro utförda å textilateliern Licium i Stockholm och
komponerade af Sofia Gisberg.
Antependiet är utfördt pä karmosinröd silkedamast med mönster
af granatäpplen. Broderimönstret utgöres af ett kors, hvars midtparti
prydes med I. H. S. omgifvet af en molnkrans med en strålande
gloria, allt, skimrande af guld och silke, i växlande sömnader.
Sidobårderna innesluta inskriftstaflor och rosor.
Den hvita altarduken är prydd med en italiensk spets, som
särskildt är väld för sin karakteristiska 1600-talstyp, känd under namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
