Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
KULT 0C1i KONST.
Den kanske oftast i fornkristen konst förekommande
framställningen är fisken. (Se sockeln till Lifvets brunn å vårt omslag!)
Första gången syns han i S. Domitillas katakomb i Rom tillka med
trenne bröd liggande å ett litet trefotadt bord. Den målningen
dateras till första århundradet eller början af andra. I S. Ludnas
katakomb synes fisken simmande i vattnet och bärande å sin rygg en
liten korg med bröd, bland hvilket äfven ett glaskärl med rödt vin
synes. Det har kommit fram många olika meningar angående fiskens
betydelse. Sannolikast förefaller den förklaring som F. X. Kraus
ansluter sig till i sitt utmärkta arbete »Geschichte der christlichen Kunst».
Det är Eusebius, som först lämnat denna tydning: fiskbilden är en
rebus som betyder det grekiska ordet för fisk ichtys. Detta ord
äter är ett akrostikon, d. v. s. sammansatt af initialerna till de grekiska
orden IHCOTC XPICTOC ØEOY TIOC CC1THP = Jesus Kristus,
Guds son, Frälsaren. Optatus och Augustinus ha bekräftat Eusebii
utsago. En dylik ordlek är alls icke osannolik inom den äldsta kristna
konsten. I denna spelade det judiska elementet naturligtvis en stark
roll, och bland judar förekommo dylika akrostika ofta. Mackabeernas
namn är bildadt af den devis de förde å sina fanor (2 Mos. 15, 11).
Och in i den judiska medeltiden, i Kabbalan, spelar dylik ordlek ju
ofta in. — På grund af bildens natur af en fisk, d. ä. ett födoämne,
bragtes symbolen i konsten oftast i samband med eukaristiska
föreställningar. Fisken och bröden på ett bord med däromkring lägrade
personer är en framställning, som måste syfta på nattvarden eller
direkt på Kristi offerdöd.
Fons vitæ eller Lifvets brunn är en något yngre symbol. I så
utbildad form som å omslagsteckningen finna vi den först inom den
konst, af hvilkens stil Olle Hjortzberg i detta fall låtit sig inspireras
— den karolinska. I två illuminerade handskrifter från den tiden
finns framställningen af en af kolonner omgifven fontän. Men kring
denna stå också i de båda nämnda fallen flera hjortar och andra djur,
som komma till källan för att dricka. Genom dessa bifigurer förstår
man framställningens gammalkristna traditioner (i senare
framställningar, såsom bröderna van Eycks Gent-altare, finnas ing-a hjortar).
Det existerar nämligen ett fornkristet motiv af följande utseende: från
en liten kulle rinner en källa; genom ett på kullens topp stående
lamm karakteriseras källan som Kristus själf, lifvets källa; två hjortar
komma fram och dricka ur källan. Det tydligaste bibliska underlaget
för framställningen är Ps. 42, 2: »Såsom hjorten längtar till
vattu-bäckar, så längtar min själ» etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
