Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETEN TILL FÄRLÖFS KYRKA I SKÅNE. I4I
den dialekt af den holländska renässansen, som var gängse i
Danmark under 1600-talets förra tvä tredjedelar, ger Kristianstads
kyrka ett allbekant exempel. I samma smak äro ock de flesta stora
stenaltaruppsatserna i gottländska kyrkor sammansatta. De äro ju
ock i allmänhet försedda med Kristian IV:s namnchiffer. Stilen
begagnar sig i sin ornamentik mycket af flätade band, som ofta äfven
inrama inskrifttaflor eller medaljonger med figurframställningar.
Bifogade bild visar en dylik tafla — kartuscher kallade man dem —
hämtad ur en gammal mönsterbok. Denna kartusch var afsedd att snidas
i trä eller utföras i metall — ett textilt arbete måste på grund af sin
olika natur betydligt ombilda ett dylikt mönster.
Böcker och tidskrifter.
Jos. Strzygowski, Der Dom zu Aachen und seine Enstellung. Ein
Protest. Leipzig 1904.
Då den 1100-åriga karolingiska domen i Aachen skulle restaureras,
nöjde man sig ingalunda med att hjälpa upp konstruktiva brister, icke
heller var man tillfredsställd med ett återställande af de enkla former,
som lågo tydligt synbara under senare tiders tillägg. Nej, man ville
gifva det enastående byggnadsverket det utseende, som det borde haft.
Som byggmästarne pä 700-talet så gärna skulle velat gifva kyrkan,
om de fått följa sina intentioner.
Men hur skall man veta livad Karl den stores byggmästare helst
ville? Jo, man slår upp en konsthistorisk handbok och läser där,
att den karolingiska konsten stod under starkt inflytande af den
fornkristna konsten i Italien och att oktogonen i Aachen haft en förebild
i Ravenna. Den ravennatiska förebilden har mosaik i sitt inre.
Således ville också Karl den stores byggmästare bra gärna ha mosaiker,
och det i samma anordning och stil som i Ravenna.* Hvarför skulle
vi icke då göra mosaiker? Byggnadskassan är stor.
Olyckan ville, att konsthistorien är en vetenskap, som liksom alla
andra lefvande vetenskaper rör sig och ingalunda står stilla vid de
resultat, hvilka tid efter annan populariseras ut i s. k. handböcker i
allmän konsthistoria. Särskildt hade just frågan om den karoliginska
konstens förhållande till den italienska varit brännande. Frågan är ett
led i det stora konsthistoriska spörsmål, som kallas den byzantinska
frågan, och en af de mest betydande, ja, den kanske skarpaste
forskaren inom detta område, Jos. Strzygowski, har i motsats mot de
* Den ravennatiska förebilden S. Vitale har mosaiker endast i koret, ej i
oktogonen. Aachener-Miinster miste emellertid redan på 1830-talet det ursprungliga koret,
hvarför de nya mosaikerna placerats i oktogonen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
