Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 2 KULT OCH KONST."
första del enligt såväl Hjelmerus’ som Bælters egen uppgift
ventilerades 8 11 1735, den andra Iä’5 1739), promoverades han den 5 juni
1740 såsom magister primus.*
Redan ett par år förut (den 21 dec. 1738) hade emellertid Bælter
invigts till prästämbetet af ärkebiskopen Jöns Stök. I
prästvigningsprotokollet står vid hans utnämning fogadt upplysningen: »adjunctus
i Hudikswald». Meningen var ock, att den nyvigde unge
prästmannen skulle erhålla detta missiv, hvarom prosten Broman och
borgerskapet därstädes anhållit. Emellertid kvarstannade Bælter i Uppsala
äfven under vårmånaderna följande år för sin gradualdisputations
fulländande. Denna ägde, som nämndt, rum den 12 maj, och redan den
241c i samma månad erhöll han den hedrande kallelsen att blifva
den utmärkte domprosten OLOF CELSIUS’ i Uppsala adjunkt. Samme
man, som »upptäcktes Linnés lofvande anlag och räddade honom frän
att, om också icke gå under i hård ungdomskamp för tillvaron, så
dock från att gå förlorad för vetenskapen, är det således nu, som
äfven »drager fram» den begåfvade unge Bælter, hvilken skulle komma
att på ett lysande sätt motsvara sin ädle förmans förtroende. Under
de fem år af sitt lif, som Sven Bælter ägnade åt
domkyrkoadjunk-turen i Uppsala, anses han t. o. m. och det med visst skäl hafva
utfört »den yppersta» af sitt lifs gärningar. Såsom predikant vid rikets
förnämsta domkyrka i akademistaden utöfvade han nämligen ett till
hela vårt land sig sträckande, djupgående inflytande på hela
prediko-sättet, som tack vare Bælters verksamhet lärer ha blifvit »högst
betydligt» förbättradt. I stället för andefattiga abstraktioner bjöd Bælter
sina åhörare sund evangelisk näring i värdig, men pä samma gäng
enkel och för hvar man lätt fattbar form. Icke underligt dä, att stora
skaror samlades kring hans predikstol. Såväl den studerande
ungdomen som flere akademiska lärare, hvilka förut icke visat sig såsom
synnerligen flitiga kyrkobesökare, började först af nyfikenhet och
sedermera af verkligt behof efter uppbyggelse att infinna sig i
templet för att andäktigt lyssna till den unge lärarens förkunnelse. Ett
vittnesbörd bl. a. om tilloppet och trängseln i domkyrkan vid Bælters
* Att den akademiska studietiden blef sä ling, menar K. SUNDELIN bero bl. a.
därpå, att det var »klent beställdt med kassan» och »med helsan». Hvad det förra
vidkommer, så må erinras dels om min anmärkning i föregående not, dels att Bælter själl
icke med ett ord antyder detta i sin lefvernesbeskrifning i Sw. Mercurius dec. 1757,
s. 676, där han tvärtom meddelar, huru han oafbrutet kunde uppehålla sig vid
akademien allt ifrån inskrifningen »till 1735 om sommaren», då ban erhöll akademisk
kondition, dels slutligen att den sistnämnda hos generallöjtnanten m. m. frih. J. Grundel
på Forsmarks bruk säkerligen var ytterst förmånlig i ekonomiskt afseende och icke blott
»i någon mån» lindrade hans förmenta ekonomiska betryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
