Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Musiken vid svenska skolor under 1600-talet.
Af Tobias Norlind.
Skolorna voro under senare hälften af 1500-talet kyrkomusikens
förnämsta bärare. Det var i lag stadgadt, att skolgossarne skulle hålla
kyrkosången vid makt. 1571 års kyrkoordning,’ som var författad af
Laurentius Petri och, spridd i handskrift, faktiskt tillämpades
redan frän slutet af 1540-talet, säger: »Den ordning, som behöfves
till sången i kyrkan skola skolemästarne icke heller förgäta, utan
alltid låta tillskicka vissa officia/es, horistas, rectores, lectores,
versi-cularios (benämningarna afse olika uppgifter vid utförandet af den
liturgiska, gregorianska sången) etc., hvilka sig därpå i tid öfva, så
att de måga varda i saken färdiga; sammalunda ock cantores in
jigit-rativis (de olika stämmorna vid flerst. kör), när någon stor
högtidsdag tillstundar. Dessa skola icke heller oöfvade framkomma.»
Ordi-nantian af 15753 betonar, att hymner, antifoner och responsorier
böra i skolorna af skolemästaren förklaras, att ungdomen må förstå
det de sjunga. E. Emporagrii kyrkoordningsförslag3 från midten
af 1600-talet lämnar vidare föreskrifter: »Uti städerna, hvarest
trivial-eller barnaskolor äro, skola skolemästarne genom hörare, notarier och
djäknar hålla kyrkosången vid makt, men på landsbygden vårde
densamma kyrkoherden, kapellanen och klockaren. Där skall ock
klockaren under sjungandet stå pä någon ort midt uti kyrkan och hålla
den enfaldiga och olärda hopen rätt vid tonen.» — I städerna synes
omkring 1650 således körsången vara bibehållen, under det
landsbygden redan fått hel församlingssång.
Det är tydligt, att, då sången i kyrkan skulle uppehållas af
skolgossarne, ocksä musikundervisningen fick byggas pä en bredare bas
än i våra dagar, så mycket mera som den flerstämmiga sången,
■»di&kantem, var vida oftare förekommande än nu. Ej nog med att
de ordinarie festdagarna hade flerstämmig musik, äfven de vanliga
1 Den svenska kyrkoordningen, Sthlm 1571. — Nytryck i Handl. ror. Sveriges
hist. II: 3 sid. 162—174: Ordning huru läsas skall i skolorna. — * Ibid. s. 327.
3 Handl. rör. Sveriges historia II: 3 B. Sthm 1887, s. 119.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
