Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 2
KULT OCH KONST."
söndagarna hade sådan under vissa omständigheter. Så heter det i
en skolstadga från Nicolai skola i år 1630: »Discant sjunges ordinarie
om högtider; däremellan dem, som begära discant, gifve, förrän
skolans instrumenta musica uttagas, till skolan hvad honom synes
sedan efter sedvanen.»1
1500-talets skolor voro i allmänhet taget både små och fätaliga,
men äfven de minsta visste att betona sången.
Elementarundervisningen erhöll lagstadgad organisation genom 1571 års kyrkoordning
efter mönster af melanchthons skolplan för Sachsen. Skolan
indelades i fyra klasser med ofta endast en till två lärare. Läroämnena
voro kristendom, latin, skrifning och sång. Undervisningen begynte
kl. 5 på morgonen med sång och slutade kl. 5 på eftermiddagen
också med sång. laurentius Petri GoTHUS uppskrifver särskildt
i sin skolkatekes de brukliga morgon- och aftonpsalmerna.2 Veni
sancte spiritus, reple tuorum 3 vid morgonbönen, Christe, qui lux es
et tlies 4 vid aftonbönen. Såsom reservpsalmer upptagas sedan: Jesu,
nostrct redemptio, amor et desiderium 5 och treenighetspsalmen: Serva,
Deus, verbum tuum.
Hvarje dag skulle en hel timme anslås till öfning i sång och
musik och bestämmes middagstiden 12—1 därtill: »Strax efter måltid
ifrån det tolf slår intill ett slår, skola allesamman, som lyda under
den andra, tredje och fjärde kretsarna, öfvas in musica, både cliorali
{— enstämmig gregoriansk säng) och figurativa (= flerstämmig
körsång). Icke att de allenast sjunga ex usu (= praktiska sängöfningar),
utan att de ock på samma tid varda underviste ’in rudimentis
mu-sicee’ (— i musikteorins elementer).» På söndagen skulle de sedan
sjunga vid ottesàng (matutin; mest på latin), högmässa och
aftonsång (vesper, äfvenledes mest pä latin), och efter aftonsången skulle
man förhöra, »särdeles dem som icke ännu mycket äro öfvade, i
’tropi tonorum musicaliunC (= kyrkotonerna eller de s. k.
kyrkotonarterna) och ’intonationes psalmorum’ (= formlerna för de 9
’psalmtonerna’) och sedan gifva dem ’argumentum compositionis
(= ämnen för uppsatser).»
Sångundervisningen hade dubbel betydelse vid skolan. Den
utgjorde å ena sidan en fortsättning af den medeltida rent prästerliga
utbildningen, och då mycket af den gamla liturgiska, gregorianska
1 Strindberg: Gamla Stockholm s. 293.
’ Cathechesis Scholasticae. Anno 1576 (Kgl. Bibi.).
3 Nya ps.-boken n:r 132.
4 Gamla ps.-boken n:r 364.
5 Gamla ps.-boken n:r 175.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
