Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUSIKEN VID SVENSKA SKOI.OR UNDER IÖOO-TALET.
95
sången lefde kvar i protestantiska kyrkan, måste också skolgossarne,
som ju i första hand ville utbilda sig till präster, lära sig denna;
men å andra sidan hade sångundervisningen till uppgift att stödja
församlingssången, och därtill kräfdes öfning äfven i sjungandet af
de nya luterska sångerna (== hvad vi kalla psalmer), vanligen
enstämmigt, någon gång på högtidsdagar flerstammigt (in figurativis).
Någon närmare inblick i musikundervisningen erhålla vi först
med 1600-talets mera utbildade skolplan. Skolordningen af 16111
indelade skolorna i dels lägre provinsialskolor, dels högre
katedralskolor, af hvilka de förra skulle hafva fyra och de senare
tre klasser. Hvarje klass hade i allmänhet sin särskilda lärare. De
båda högsta lärarne, rector och conrector, voro vanligen ledare af
musiköfningarna, åtminstone i de öfre klasserna. I de lägre fingo
klasslärarne själfva leda sången. Skolordningen föreskrifver särskildt,
hvilka delar af musiken som skola läras i hvar klass: I första
Davids och Luthers psalmer under klasslärarens ledning, i andra den
gregorianska koralsången, särskildt mässans delar (Kyrie, Venite)
äfven under klasslärarens ledning, i tredje och fjärde lärde man de
svårare gregorianska kyrkosångerna, såsom antifoner, responsorier
och flerstämmig sång, under rectorns, conrectorns eller högste
klasslärarens ledning. På söndagen skulle liksom förut förhör äga rum,
och bestämmes detta till kl. 12 på dagen (förut efter aftonsången).
Vår nästa stora skolordning af 16492 lämnar mera detaljerade
bestämmelser röranda musikundervisningen. I de fyrklassiga
trivial-(provins-)skolorna skulle undervisningen fördelas så, att första klassen
fick lära sig intervallerna och noterna samt de lättare och mera
vanliga svenska psalmerna; andra klassen kyrkotonarterna och mässan
(Kyrie etc.) samt några flera svenska psalmer. De som hade särskild
god röst kunde redan i denna klass få begynna med flerstämmig
sång. I tredje och fjärde klassen fortsattes sedan den flerstämmiga
sängen. I gymnasiet meddelades slutligen undervisning i musikteori
och den mera invecklade figuralmusiken.
Ingen enda af skolordningarna från 1600-talet talar om, att
undervisning skulle meddelas i instrumentalmusik. Det synes, som om
denna, åtminstone under förra hälften af 1600-talet, ansetts mindre
sammanhänga med den egentliga musikutbildningen. Den mera med
1600-talets smak öfverensstämmande instrumentala musikodlingen
1 Lectiones et Lectionum ordo pro Scholis. l"ps. 1613.
* Drottning Kristinas skolordning af d. 7 aug. 1649. Nytryck: thysei.ius, Handl.
II, s. 104 — 198.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
