- Project Runeberg -  Kult och Konst. Tidskrift för hymnologi, kyrkomusik, kyrklig bildande konst samt liturgiska frågor i allmänhet / Häfte 1-4 1906 /
163

(1905-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VERSARTERNA 1 OLAUS PETRIS PSALMBOK.

163

ha verser med 4 höjningar på starka stafvelser, hvad jag kallar fulla
verser.* Det är den jambiska dimeterns schema (se sid. 162) med alla
förut berörda modifikationer i fråga 0111 sänkningarna. Med afseende
pä versernas sammanställning öfverensstämma de båda versarterna
däri, att dikterna bildas af rimpar, d. v. s. att tvä och två med
hvarandra rimmande verser sammansluta sig till en period.
Hufvud-skillnaden åter är den, att knitteln är ostrofisk — endast med af
innehållet betingade afgränsningar — under det folkvisans rimpar äro
afgränsade strofer, vanligen äfven med enkelt eller dubbelt omkväde,
som ytterligare utpräglar strofformen. I allmänhet är ock i denna
folkvisevers den manliga kadensen vida öfvervägande.

Såsom exempel pä knittelvers kan anföras början af
Erikskrönikan :

Gudh hawe hedher, æro ok looff!
Han er til alskons dygd vphooff,
all iordherikis frygd ok hymmerikis nadhe,
thy han er wældugher ower them badhe
at givva ok læna, huem han thet an.
Wæl er then thet forskylla kan.

Exempel på 2-radig folkvisevers äro följande strofer ur början
af en tidigt upptecknad folkvisa:

Jungfrun gånger i gröne lundh,

— vp undher then gröne lindh.

Tijtt kom riddaren rijdhandes.

— Men linden hoon groor sä fagerligh. —

»O sköne jungfru, trolåfue du migh!

Rodhe gulleth thå gifuer iagh tigh.»

»Hwadh skall iagh medh titt rodhe gull görer

Jagh thlr thet eij för mijn frvv at bäre.»

Som man finner, växlar stafvelseantalet betydligt i båda
diktarterna; vanligast äro 8—11 stafvelser. Allt som oftast kan man
tveka, huru en vers rättast skall betonas, men frånsedt rena
undantagsfall låta sig öfverallt de 4 höjningarna iakttaga.

Betydande skiljaktigheter frän nu behandlade versarter visa sig
i det andra slaget af folkvisevers, den som företrädesvis bär detta
namn, nämligen den f rådig a folkviseversen. I denna gör sig näm-

* Se förf:s Studier i svensk metrik s. 16.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:40:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kult-konst/1906/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free