Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 186 KULT OCH KONST."
gränser. I dikten Paris och Vienna förekomma t. ex. följande
strofer:
Vienna vaxte daglige til
med växt oc skönheet lika
oc ther med dygd — iak säya vil,
at i alt Ffrankariike
var ey then tiid en fägre mö
(thet skede med Guz vilia),
var röd som roos oc smal som röö
oprunnen, huiit som lilia.
Med undantag för första versen (där i ordet daglige förekommer
en öfverskjutande svag stafvelse) har man här fått tvä strofer,
som med riktig betoning foga sig efter det supponerade schemat.
Men man har äfven i dikten verser, som vida öfverskrida
normalmättet (i detta fall 8 stafvelser för udda rad och 7 för jämn rad),
och några fä, som stanna därunder. En annan sak, som vid dessa
strofer kan iakttagas, är, att meningen (innehållet) ä ena sidan skär
af verser, men å den andra sammansluter skilda rytmiska perioder,
något som ej öfverensstämmer med en ursprungligare, folkligare och
pä verkligen rytmisk ståndpunkt stående versbehandling.
2. Hymnversen.
Egendomligt nog finnes i den svenska litteraturen frän
medeltiden ej någon öfversättning, hvari användes den gamla 4-radiga
hymnstrofen, ehuru vi veta, att i andliga sånger denna diktform är
den äldsta af alla, förekommande särskildt i de ambrosianska
hymnerna (frän 300—500-talcn). Dess metriska byggnad är också föga
invecklad, och man kan säga, att den företer det enklaste slaget af
strofbildning. 4 verser, som alla äro jambiska dimetrar (8-stafvingar),
äro sammanslutna till en strof, vanligen genom rim men stundom
endast genom meningsafgränsning. Exempel pä det sistnämnda har
man i Ambrosii egen hymn Veni redemptor*, där 4 strofer äro
bildade utan rim, under det I är till hälften rimmad och 2 fullständigt
rimmade. De båda sista stroferna lyda:
Equalis eterno patri
carnis tropheo accingere
infirma nostri corporis
virtute firmans perpetim.
* Se Beckman, Psalmhistoria s. 174 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
