Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RESTAURERINGS PRINCIPER.
265
samlingarnas sida, antingen så att en församling helt enkelt i strid
med gällande lag och förordning underlåter att göra anmälan om
tillämnad reparation, utan med hjälp af närmaste eller rättare billigaste
byggmästare utför arbetet, eller nästan ännu värre, då man tillåter
sig betydande afvikelser från det af Kungl. Maj:t gillade förslaget.
Exempel pä båda tillvägagångssätten föreligga ända in i våra dagar.
En kyrka i Södermanland hade undergått restaurering, till hvilken
begärts och beviljats bidrag af staten. Vid besiktning af kyrkan efter
afslutad reparation hade talaren anmärkt, att en ganska betydande
detalj ej blifvit utförd efter den gillade ritningen, och dä erhållit af
kyrkoherden det svar, att »det var nog ej så på ritningen, men vi
tyckte det var bättre så här». Det bekymmersammaste härvid vore
emellertid, att, när dylika fall drogos inför högsta instansen, ingen
rättelse vunnes, utan det får »vid det skedda bero». Beträffande den
nyss nämnda Södermanlandskyrkan t. ex. hade Vitterhets-Akademien
anmält fallet och hemställt, huruvida statsbidraget skulle utbetalas,
förr än den ifrågavarande detaljen blifvit utförd efter den i nåder
gillade ritningen, men Kungl. Maj:t lät »vid det skedda bero» och
anbefallde bidragets utbetalande. En kritisk granskare, som känner
kyrkans förra utseende, skall säkert gifva de sakkunniga
myndigheterna skuld för den pietetslösa behandlingen, som ej obetydligt
förrycker kyrkans karaktär.
Talaren erinrade vidare, att ej allt gammalt kan anses lika
värdefullt, endast därför att det tillhör en förgängen tid. Härvid vore två
förhållanden att taga i betraktande: antingen kan föremålet i sig själft
vara utan allt värde och endast uttryck för en otymplig råhet och
hållningslöshet — talaren afsåg härvid särskildt en del
inrednings-delar i våra landskyrkor från 17- och 1800-talen, men äfven
arkitektoniska detaljer från samma tid; eller ock kan föremålet i fråga vara
af så simpel och enkel, föga karakteristisk art, t. ex. rätt och slätt
en murbit utan detaljer, profilering eller annan ornering, att det i
intet afseende ökar vår kunskap om den tid det tillhör. Gifvet vore,
att i intetdera fallet ett meningslöst undanskaffande borde äga rum,
men å andra sidan torde det ligga i sakens natur, att, om verkliga
skäl tala för deras aflägsnande, vi ej kunna anse dylika alsters
bevarande lika maktpåliggande som vidmakthållandet af verkligen
karakteristiska uttryck för forna tiders formgifningsförmåga. Detta
ansåg talaren vara särskildt viktigt, enär vi eljest kunna fastna i en
ensidighet, som å sin sida kan medföra en farlig reaktion emot
bevarande af allt gammalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
