Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
K.UI.T OCH KONST.
imitation af det gamla eller ej? I Danmark hade man, såsom talaren
särskildt iakttagit vid restaurering af Hammershus på Bornholm,
bestämdt sig för den förstnämnda metoden. Med yttersta noggrannhet
genom materialets dimensioner och färg, genom murning i
gammalt förband m. m. åstadkoms fullständig likhet med det gamla.
Detta vore visserligen ett samvetsgrant förfarande, men man vore
här inne på en fullständig felaktig väg och därtill af mycket
betänklig art. Talaren kunde ej annat än beteckna ett sådant förfaringssätt
som en verklig dokumentsförfalskning, som lik all annan sådan blir
farlig i samma mån, den är väl utförd och lyckats. Resultatet måste
blifva misstro till det hela. Hvad är gammalt, hvad är nydanadt?
Talaren betonade gent häremot, att det nytillsatta visserligen bör hafva
samma allmänna hållning som det gamla, sä att man t. ex. använder
likartadt material, som redan finnes: tuktad eller huggen sten,
kalksten, tegel ni. m., men man bör ej åstadkomma en fullständig
imitation af det gamla, ej en maskerad medelst vittrade stenar, färgadt
murbruk m. m. Det nya bör i någon män skilja sig från det gamla;
härigenom blifver granskaren i tillfälle att bedöma de nya partiernas
befogenhet, arbetet verkar förtroendeingifvande, och det gamla
bygg-verket väcker fortfarande intresse.
Talaren exemplifierade härvid det sagda med ljusbilder från
konserveringen af Visbymuren och öfvergick därefter till de lefvande
byggnaderna och bland dessa först kyrkorna. Det vore i synnerhet
vid dem, som de nyss nämnda praktiska krafven gjorde sig gällande.
Dessa äro i många fall berättigade och måste därför tillgodoses. Och
hvarför skulle vi éj göra detta? De flesta äldre kyrkor äro ju i
närvarande skick ej tillkomna på en gäng, utan produkter af flera
århundradens arbete, tillsatser och förändringar. Vi kunna ej dekretera,
att den historiska utvecklingen skall vara afslutad just nu. Vi äro
fullt berättigade att fortsätta, hvad våra föregångare börjat, nämligen
att anpassa byggnaden efter tidens fordringar. Vid kyrkorna kunde
man således ej stanna vid enbart konservering, här trängde sig mera
vidtgående åtgöranden fram. Men äfven vid dein borde vi vara
medvetna om vårt ansvar gent emot eftervärlden, om vår skyldighet
att ät framtiden lämna oförkränkt det arf vi mottagit.
Huru skall detta bäst ske? Talaren trodde, att man hos oss
numera vore allmänt ense om det förkastliga i att söka återföra
byggnaden till ett ursprungligt utseende, hvarom vi till äfventyrs
känna ytterst litet, samt att målet sålunda ej är uppnående af någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
